AvtoVAZ

Från Wikipedia
(Omdirigerad från AutoVAZ)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den svenska producentduon, se VAZ.
AvtoVAZ i Toljatti.
Lada 112

VAZ (Ryska ВАЗ, en förkortning för Волжский Автомобильный Завод, Volzjskij Avtomobilnij Zavod, vilket betyder Volgas Automobilfabrik) är en biltillverkare från Ryssland som tillverkar bilar under varumärket Lada. Idag kallar företaget sig för AvtoVAZ (АвтоВАЗ).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lada 2103

VAZ går tillbaka till det projekt som den sovjetiska staten inledde tillsammans med Fiat på 1960-talet. 1966 börjades en fabrik för produktion av en sovjetisk folkbil baserad på Fiat 124 att uppföras i staden Stefropol vid floden Volga. Staden döptes sedan om till Toljatti efter den italienske kommunistledaren Palmiro Togliatti. VAZ startade produktionen 19 april 1970 och VAZ första modell var baserad på Fiat 124 med ryskbyggd motor konstruerad av Fiat i Turin. Denna modell såldes på den inhemska marknaden under namnet Zhiguli och internationellt under namnet Lada (i Sverige även VAZ). Konstruktionen vidareutvecklades och ändrades senare av ryska ingenjörer.

1974 började VAZ med och export och exporterade med blandad framgång. Framförallt den fyrhjulsdrivna Niva blev en stor framgång i Australien, Nya Zeeland, Kanada och Sydafrika. Under 1980-talet hade Lada hjälp av Porsche att utveckla Lada Samara.

Chevrolet Niva

LADA samarbetar numera med General Motors och detta har resulterat i något som kallas Chevrolet Niva, en kraftigt omarbetad och omdesignad version av fyradörrars Lada Niva. Liksom de amerikanska biltillverkarna drabbades AutoVAZ hårt av finanskrisen 2008-2009. Företaget, som undvek en konkurs tack vare ett räddningspaket på 20 miljarder rubel från premiärminister Vladimir Putin, uppgav i september 2009 att 27 600 anställda måste sägas upp, samtidigt som produktionen stoppades under en månad för att minska antalet osålda bilar.[1] 2010 gick företaget åter med vinst.[2] Lada har under 2010-talet ingått samarbete med Renault-Nissan och som resultat av detta börjat tillverka en modifierad version av Dacia Logan MCV som i Ryssland säljs som Lada Largus.

Sedan 2014 äger Renault-Nissan 67.1% av det holdingbolag som i sin tur äger AvtoVAZ, resterande del ägs av den ryska staten.[källa behövs]

Bo Andersson är koncernchef sedan 2013.

Lada i Norden[redigera | redigera wikitext]

I Sverige och flera andra länder ställde kraven på avgasrening till problem och Lada försvann från flera internationella marknader före eller kring millennieskiftet. Den svenske generalagenten lade ner verksamheten år 2000. Av senare modeller har Lada 110, 111, 112 sålts i Sverige och Kalina finns hos enstaka återförsäljare. Även den fyrhjulsdrivna SUV:en Niva finns att få tag på (nuförtiden har den insprutningsmotor). Lada Priora har dock aldrig saluförts i Sverige men däremot i Tyskland, Baltikum och vissa andra europeiska länder.

År 1999 lades Lada Sweden ned och den reguljära importen till Sverige upphörde. I början av 2000-talet gjorde den finska Lada-importören OY Konela AB ett halvhjärtat försök att sälja Lada i Sverige. Ladas danska importör lade ner sin verksamhet i mars 2010 efter att inte ha sålt en enda bil på två år.[3]

2011 blev den tidigare Lada Niva-försäljaren Ubbo AB i Danderyd den nya officiella distributören för Lada i Sverige, och då även för modellerna Kalina och Priora.

2014 byter Ubbo AB namn till Lada Skandinavien AB. Detta sker i samband med att företaget ska lansera fler modeller och dessutom i hela Skandinavien. I samband med detta flyttas hela verksamheten till Eskilstuna. Man satsade ett tag bland annat på importerade begagnade bilar från Litauen, men har idag övergått till att huvudsakligen sälja fabriksnya och av svenska kunder inbytta bilar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lada carmaker to cut 27,600 jobs BBC News, 24 sept 2009
  2. ^ [1]
  3. ^ Lada lukker og slukker i Danmark”. Politiken. 8 mars 2010. Arkiverad från originalet den 12 april 2010. https://web.archive.org/web/20100412065138/http://politiken.dk/tjek/bilerogmc/article919046.ece. Läst 19 april 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]