Aztekrall

Från Wikipedia
Aztekrall
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteRallus
ArtAztekrall
R. tenuirostris
Vetenskapligt namn
§ Rallus tenuirostris
AuktorRidgway, 1874
Utbredning

Aztekrall[2] (Rallus tenuirostris) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3] Den är endemisk för Mexiko, där den förekommer i bergsbelägna våtmarker. Arten behandlades tidigare som underart till kungsrallen, men urskiljs numera oftast som egen art. Beståndet är litet och i minskande, varför IUCN listar den som nära hotad.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Aztekrallen är en 33–43 cm lång rall, närbesläktad med och mycket lik de amerikanska arterna kungsrall, kustrall, mangroverall och californiarall. Arten uppträder i två färgformer. Den mörka är allmänt mer dämpad i färgerna jämfört med kungsrallen, ovan inte lika mörk och distinkt tecknad. Vit haka och strupe kontrasterar tydligt med ett brett skärbrunt strupsidestreck. Undersidan är rostbrun, med brun- och vitbandade flanker och vita undre stjärttäckare. Den ljusa formen är mycket ljus på undersidans centrala delar. Lätena är mycket lik kungsrallens, en serie "chac"-toner, höga och hårda serier med "kik" eller "kuk" under parbildningen samt mjuka och snabba "tuk".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Aztekrallen förekommer endast i centrala Mexiko. [3] Den betraktades tidigare som en underart till kungsrall (R. elegans) och vissa gör det fortfarande.[5] Genetiska studier visar dock att den utgör en egen art.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten hittas i höglänta våtmarker, både permanenta och säsongsberoende. Den har noterats upp till åtminstone 2500 meters höjd och ner till 800 meter.[7]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan består mestadels av kräftdjur, framför allt kräftor, men även mollusker och både vatten- och landlevande insekter. Den antas också ta spindlar, fisk och groddjur.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Aztekrallen lägger ägg från maj till augusti, möjligen redan i april och in i september. Ett beskrivet bo var en kupolformad struktur av småsäv, gömt bland 45–60 cm höga stånd. Däri lägger den fem vitaktiga ägg med bruna fläckar.[7]

Status[redigera | redigera wikitext]

Aztekrallen har en rätt liten världspopulation uppskattad till cirka 15 000 vuxna individer.[8] Den tros också minska i antal till följd av degradering av våtmarkerna den lever i. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som nära hotad.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Rallus tenuirostris . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., N. Collar och D. A. Christie (2020). Aztec Rail (Rallus tenuirostris), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.kinrai2.01
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Maley, J.M., and R.T. Brumfield (2013), Mitochondrial and Next-Generation Sequence Data Used to Infer Phylogenetic Relationships and Species Limits in the Clapper/King Rail Complex, Condor 115, 316-329.
  7. ^ [a b] Williams, S.O. (1989). Notes on the rail Rallus longirostris tenuirostris in the highlands of central Mexico. Wilson Bull.. 101: 117-120.
  8. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från: http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]