Bågnäbbad mesit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bågnäbbad mesit
Status i världen: Sårbar[1]
Subdesert Mesite Male.jpg
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningMesitfåglar
Mesitornithiformes
FamiljMesiter
Mesitornithidae
SläkteMonias
ArtBågnäbbad mesit
M. benschi
Vetenskapligt namn
§ Monias benschi
AuktorOustalet & Grandidier, 1903
Synonymer
  • Markduvrall
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bågnäbbad mesit[2] (Monias benschi) är en fågel i familjen mesiter inom ordningen mesitfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bågnäbbad mesit är en 32 centimeter lång märklig långbent ralliknande och marklevande fågel. Den är brungrå på rygg och hätta med ett långt mörkkantat vitaktigt ögonbrynsstreck och en lång nedåtböjd svartaktig näbb. Stjärten är rätt lång och fyllig, och de rosaaktiga benen är även de långa. Hanar är vitaktiga undertill med svarta halvmånar, medan honan är fläckig i rostbrunt och svart.[1]

Subdesert Mesite - Reniala Reserve - Ifaty - Madagascar S4E8646 (15286496791).jpg

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågelns utbredningsområde är begränsat till torrskogarna i det kustnära låglandet mellan floderna Fiherenana och Mangoky på sydvästra Madagaskar, ursprungligen i ett 30-60 km brett och 200 km långt område.[3][1]

Utbredningskarta för de tre arterna mesiter, med bågnäbbad mesit markerat i blått.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Bågnäbbad mesit placeras som enda art i släktet Monias och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den är en av tre arter i den udda fågelfamiljen mesiter som utgör en egen ordning. Länge placerades mesiterna tillsammans med rallarna i ordningen tran- och rallfåglar (Gruiformes) och kallades då duvrallar på svenska. Faktum är det gamla svenska namnet till viss del är systematiskt korrekt, eftersom DNA-studier[4] visar att deras närmaste släktingar är just duvfåglar (Columbiformes), men även flyghönsfåglar (Pterocliformes).

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bågnäbbad mesit förekommer endast i en för sydvästra Madagaskar unik torrskogsekoregion som kallas "spiny forest".[1] Den använder sin långa näbb för att finna föda i och på marken.[1] Den bågnäbbade mesiten är markbunden och flyger sällan och då endast för att komma upp till boet, sittpinnar eller för att undkomma predatorer.[5] Arten lever av ryggradslösa djur, som insekter och insektslarver men i viss mån även frön.[1]

Häcking[redigera | redigera wikitext]

Den bågnäbbade mesiten är polygam och kan häcka året om. Den lever i koooperativa häckningsgrupper på två till nio individer[6] som tillsammans försvarar ett revir på 7-21 hektar.[7][8] Mesiterna är ljudliga fåglar som försvarar sina revir med läten som påminner om sången från tättingar. Inom reviret byggs ett antal bon där en, men vanligtvis två ägg läggs.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som sårbar med en kraftigt negativ utvecklingstrend och största hotet är habitatförstöring.[1] 2002 uppskattades den totala populationen till 115 000 individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Birdlife International 2012 Monias benschi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-03.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ Jarvis, E.D., S. Mirarab, A.A. Aberer, et al. (2014), Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds, Science 346, 1320-1331.
  5. ^ Seddon, N.; Tobias, J. A.; Butchart, S. H. M. 2003. Group living, breeding behaviour and territoriality in the Subdesert Mesite Monias benschi. Ibis 145: 277-294.
  6. ^ Seddon, N.; Tobias, J. A. 2013. Subdesert Mesite Monias benschi. In: Safford, R. J.; Hawkins, A. F. A. (ed.), The Birds of Africa. Vol. VIII: The Malagasy Region, pp. 341-344. Christopher Helm, London.
  7. ^ Seddon, N. 2001. The ecology, communication and conservation of the Subdesert Mesite Monias benschi. dissertation. Ph.D., University of Cambridge.
  8. ^ Tobias, J. A.; Seddon, N. 2002. Estimating population size in the subdesert mesite (Monias benschi): new methods and implications for conservation. Biological Conservation 108: 199-212.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]