BAS-kontoplan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

BAS-kontoplanen är en kontoplan för bokföring.

Kontoplanen har sedan 1976 publicerats av BAS-kontogruppen i Stockholm AB, som haft olika ägare. Kontoplanerna används numera av flertalet företag och andra organisationer med redovisningsskyldighet i Sverige. Även tillverkare av bokföringsprogram använder sig av formatet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kontoplanen utvecklades ursprungligen av en arbetsgrupp tillsatt av Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund. Ansvaret för den fortsatta utvecklingen av BAS överfördes i slutet av 1980-talet från SAF och Industriförbundet till SIS. 1995 blev Industriförbundet återigen ansvarig för BAS. I oktober 2000 bildades den ideella föreningen BAS-intressenternas Förening, vilken sedan dess ensamt äger BAS-kontogruppen i Stockholm AB.

Den första upplagan (BAS 76) utgavs i samband med att en ny bokföringslag infördes 1976. Den antogs senare som svensk standard av Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS).[1] Sedan skedde uppdateringar 1981 (BAS 81), 1990 (BAS 90), 1995 (BAS 95) och 1996 (BAS 96).

När ny årsredovisningslag[2] infördes 1996, korrigerades även BAS-kontoplanen (EU BAS 97) och uppdaterades 1998 (EU BAS 99).[3]

BAS 96 (som var anpassad till de särskilda lagbestämmelser som tidigare gällde för vissa typer av företag) och EU BAS 99 ersattes 2000 av BAS 2000. Från och med 2003 uppdateras BAS-kontoplanen årligen och får namn efter respektive år.[4]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Kontoplanen enligt BAS-kontoplanerna är upplagd så att varje konto har fyra siffror. Den första siffran anger kontoklass. De följande siffrorna används för mer noggrann uppdelning, där den andra siffran anger kontogrupp, den tredje siffran huvudkonto och den fjärde siffran underkonto.

Nuvarande BAS (f d EU BAS) har följande indelning:[redigera | redigera wikitext]

  • 1xxx Tillgångar uppdelade som 10xx Immateriella anläggningstillgångar, 11xx-12xx Materiella anläggningstillgångar, 13xx Finansiella anläggningstillgångar (långfristiga fordringar) 14xx Varulager m m, 15xx-17xx Kortfristiga fordringar, 18xx Kortfristiga placeringar, 19xx Kassa och bank
  • 20xx Eget kapital, 21xx Obeskattade reserver, 22xx Avsättningar, 23xx Långfristiga skulder, 24xx-29xx Kortfristiga skulder
  • 3xxx Intäkter uppdelade som 30xx-37xx Nettoomsättning, 38xx-39xx Övriga intäkter
  • 4xxx Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster
  • 5xxx-6xxx Övriga externa rörelsekostnader
  • 70xx-76xx Personalkostnader, 77xx Nedskrivningar, 78xx Avskrivningar, 79xx Övriga rörelsekostnader
  • 8xxx Finansiella poster (ex. ränte-/valutaintäkter/-utgifter), bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat
  • 0xxx och 9xxx Interna konton

Den ursprungliga BAS-kontoplanen hade följande indelning:[redigera | redigera wikitext]

  • 1xxx Tillgångar uppdelade som 10xx Kassa och bank, 11xx Kortfristiga placeringar, 12xx-14xx Kortfristiga fordringar, 15xx Varulager m m, 16xx Finansiella anläggningstillgångar (långfristiga fordringar), 17xx Immateriella anläggningstillgångar, 18xx-19xx Materiella anläggningstillgångar
  • 20xx-26xx Kortfristiga skulder, 27xx Långfristiga skulder och avsättningar, 28xx Obeskattade reserver, 29xx Eget kapital
  • 3xxx Intäkter uppdelade som 30xx-37xx Nettoomsättning, 38xx-39xx Övriga intäkter
  • 4xxx Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster
  • 5xxx Personalkostnader
  • 60xx-77xx Övriga externa rörelsekostnader, 78xx Övriga rörelsekostnader och nedskrivningar, 79xx Avskrivningar
  • 8xxx Finansiella poster (ex. ränte-/valutaintäkter/-utgifter), bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat
  • 0xxx och 9xxx Interna konton

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.bas.se/bas_omkontoplaner.htm
  2. ^ Årsredovisningslag (1995:1554 )
  3. ^ EU BAS 99 - Kontoplan med instruktioner, Baskontogruppen i Stockholm AB och Industrilitteratur AB, 1998, tryckt i Jönköping 1998, ISBN 91-7548-550-8
  4. ^ BAS historia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]