Baltoslaviska språk
| Baltoslaviska språk | |
 Länder där det nationella språket är:
Östbaltiskt
Östslaviskt
Sydslaviskt
Västslaviskt | |
| Etnicitet | Balter och slaver |
|---|---|
| Region | Nordeuropa, Östeuropa, Centraleuropa, Sydösteuropa och norra Asien |
| Härstammar från | Urindoeuropeiska |
| Överfamiljer | Indoeuropeiska språk |
| Underfamiljer | Slaviska Baltiska |
| Språkkoder | |
| Glottolog | balt1263 |
Den balto-slaviska språkfamiljen är en gren av de indoeuropeiska språken. Den består av de baltiska språken (lettiska, litauiska, prusiska) och de slaviska språken (ryska, polska, kroatiska, bulgariska, med flera). Ett hypotetiskt baltoslaviskt urspråk går att rekonstruera, härlett från urindoeuropeiska via regelbundna ljudkorrespondenser, som sedan har givit upphov till de baltiska och slaviska språken.[1]
I början av 1900-talet var relationen mellan de baltiska och slaviska språken omstridd och livligt debatterad. Senare forskning har dock styrkt deras språkliga släktskap.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Balto-Slavic languages, 17 juni 2009.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kim, Ronald I. (2018). ”The phonology of Balto-Slavic”. Handbook of Comparative and Historical Indo-European Linguistics. "3". Berlin: De Gruyter Mouton. sid. 1974–1985
- ^ Olander, Tomas (2002). ”Det baltoslaviske problem - Accentologien” (på danska). Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225173252/http://www.tommeltot.dk/downloads/olander-bsproblem.pdf. Läst 24 juni 2009.