Polska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om språket. För dansen, se Polska (dans).
polska
język polski
Talas i Polen Polen
Litauen Litauen
Rumänien Rumänien
Slovakien Slovakien
Tjeckien Tjeckien
Ukraina Ukraina
Vitryssland Vitryssland
Tyskland Tyskland
USA USA
Israel Israel
Storbritannien Storbritannien
Frankrike Frankrike
Ryssland Ryssland
Australien Australien
Region Centraleuropa
Antal talare 40 miljoner[1]
Status mycket stabilt
Klassificering Indoeuropeiskt

 Slaviskt
  Västslaviskt

   Polska
Officiell status
Officiellt språk i Polen Polen
Europeiska unionen EU
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 pl
ISO 639-2 pol
SIL PQL

Polska (język polski, även polszczyzna) är ett västslaviskt språk som talas av cirka 40 miljoner människor. Det är officiellt språk i Polen och talas förutom i Polen även av betydande minoriteter i Vitryssland, Litauen och Ukraina samt i flera andra länder såsom Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polsk grammatik

Polska är liksom andra slaviska språk i hög grad flekterande. Nominalsystem äger tre genus och böjs i sju kasus. Liksom typiskt för slaviska görs en grundläggande kontrast mellan imperfektiv och perfektiv aspekt i verben. Grundordföljden är SVO.

Ortografi[redigera | redigera wikitext]

Polska bokstäver.

Det polska alfabetet är ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen Ą ą Ć ć Ę ę Ł ł Ń ń Ó ó Ś ś Ź ź Ż ż. Bokstäverna Q, V och X används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven H och de flesta förekomster av /x/ stavas CH. Det finns inga ord som inleds med Ą ą Ę ę Ń ń.

Uttal[redigera | redigera wikitext]

Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz och sz som har egna ljud (se nedan).

Man betonar så gott som alltid den näst sista stavelsen i varje ord (vissa lånord undantagna), även efter böjning.

  • Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).

Bokstaven "i" följd av en vokal betonas aldrig. Exempel: 'siedzieć' (att sitta) uttalas [ɕɛʥɛʨ] (två stavelser).

Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, vilket ofta orsakar svårigheter för studenter av polska. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.

Uttal för bokstäver i polska
Bokstav Uttal Exempel på polskt ord
a [a], som i svenska kamrat Atak
ą [ɔ~], som i franskans chanson eller bon Mąka
b [b], i ordslut [p] Bałtyk
c [ʦ], som ts i tsar Cały
ć, ci [ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess. Ćma, Ciebie
d [d], i ordslut [t] Droga
e [ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä" Estetyka
ę [ɛ~], som i franskans fin Największe
f [f] Fałszywy
g [g], i ordslut [k] Gaz
h, ch [x], som i tyska ach Harcerz, Chwila
i [i] Instalacja
j [j] Jakość
k [k], oaspirerat Kanapka
l [l] Lampa
ł [w], som i engelska work Ładna
m [m] Magiczny
n [n] Najwyższy
ń, ni [ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañana Dzień, Nic
o [ɔ], som i svenska borta Oko
ó [u], som i svenska oidentifierad Bóg
p [p], oaspirerat Polska
r [r] Rysy
s [s] Strona
ś, si [ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrka Śliwka, Siekiera
t [t], oaspirerat Turyści
u [u], som i svenska oidentifierad Umarł
w [v], som i svenska vild, i ordslut [f] Warta
y [ɨ], hårt uttal Mysz
z [z] Znają
ź, zi [ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära ż Źrebak, Zielony
ż, rz [ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, till exempel zamarznąć). Om rz efterföljer en icke-tonande konsonant som i przenosić uttalas det som sz. Żyje, Rzeka
ck [ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-ki Płock
cz [tʂ], något hårdare än ć, ungefär som tsch i rutschkana Czarny
dz [dz], tonande motsvarighet till c Dzwonić
dź, dzi [dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacket Działa
[dʐ], tonande motsvarighet till cz dżownica
sz [ʂ], liknar tyska sch-ljud Szeroka

Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem; samma sak för dubbla bokstäver:

  • Inny (=annan) uttalas in-ny
  • Samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona
  • Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na

Exempelfraser:

Polska

W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie
I Szczebrzeszyn z tego słynie.

Wół go pyta: „Panie chrząszczu,
Po cóż pan tak brzęczy w gąszczu?"

IPA

[f ʃʧεbʒεʃɨɲε xʃɔ̃ʃʧ bʒmʲi f tʃtɕiɲε]
[i ʃʧεbʒεʃɨn s t̪εgɔ swɨɲε]

[vuw gɔ pɨta paɲε xʃɔ̃ʃʧu]
[pɔ ʦuʃ pan tak bʒεn̺ʧɨ v gɔ̃ʃʧu]

Svensk översättning

I staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassen
Och det är därav som Szczebrzeszyn är så känd.

En bos frågar honom: "Herr skalbagge,
Varför ljuder Ni så i busken?”

Lyssna på det polska uttalet av dessa två fraser

Fler exempel:

  • Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem)
  • Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)

Språkhistoria[redigera | redigera wikitext]

Påverkan från andra språk[redigera | redigera wikitext]

I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:

  • Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester)
  • Tjeckiska
  • Latin till exempel wademekum (vademecum)
  • Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat)
  • Franska till exempel prestiż (prestige)
  • Ryska
  • Engelska, till exempel sweter ( ylletröja )
  • Ukrainska, mest i de östra dialekterna.

Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken. Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.

  • Telewizor (TV-apparat)
  • Komputer
  • Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil)
  • Szopen - den polske tonsättarens Frédéric Chopin (fransk version) originalnamn
  • Szekspir - förpolskning av William Shakespeare

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).

Man kan urskilja blanda andra dessa dialekter:

  • Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.
    Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius.
  • Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Vitryssland och Litauen
  • Śląski-dialekten
  • Wielkopolski-dialekten
  • Małopolski-dialekten
  • Mazowiecki-dialekten

Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.

Vanliga polska fraser[redigera | redigera wikitext]

Svensk fras Polsk fras Fonetisk skrift Uttal Noter
Polska språket język polski,
polszczyzna
[ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi]
[pɔlˈʃʧɨzna]
lyssna
lyssna
Hej och hejdå cześć [ˈʧɛɕʨ] lyssna Används både som hej och som hejdå
Goddag, godmorgon dzień dobry [ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ] lyssna ordagrant god dag
Adjö, på återseende do widzenia [dɔvʲiˈʣɛɲa] lyssna
Godnatt dobranoc [dɔˈbranɔʦ] lyssna
Var så god; var vänlig proszę [ˈprɔʃɛ] lyssna
Var så god proszę bardzo [ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ] lyssna
Det var så lite nie ma za co [ˌɲɛmaˈzaʦɔ] lyssna Som svar på tack så mycket / dziekuje bardzo
Tack (så mycket) dziękuję (bardzo) [ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ]) lyssna
Den/det här m: ten
f: ta
n: to
[tɛn]
[ta]
[tɔ]
lyssna
Den/det andra m: tamten
f: tamta
n: tamto
[ˈtamtɛn]
[ˈtamta]
[ˈtamtɔ]
lyssna
Hur mycket? ile? [ˈilɛ] lyssna
Svenska språket język szwedzki
Engelska språket język angielski [ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi]
Ja tak [tak] lyssna
Nej nie [ɲɛ] lyssna
Jag förstår inte. Nie rozumiem. [ɲɛrɔˈzumʲɛm] lyssna
Var finns badrummet? Gdzie jest łazienka? [ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka] lyssna
Skål! och Prosit! Na zdrowie! [na ˈzdrɔvʲɛ] lyssna ordagrant: “för hälsan”
Talar ni engelska? Czy mówi Pan po angielsku?
Czy mówi Pani po angielsku?
Czy mówisz po angielsku?
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
[ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
lyssna
lyssna
lyssna
Pan — herr; Pani — fru;
Vad är det här? Co to jest? [ˈʦɔ tɔ jɛst] lyssna
Välkommen till Polen! Witamy w Polsce [vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ] lyssna
Jag älskar dig Kocham cię [ˈkɔxam ʨɛ] lyssna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ethnologue

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Polska.