Självgående artilleri
Bandhaubits eller Bandkanon (även kallat mobilt artilleri) är ett pansarfordon med syftet att ge mobilitet till en artilleripjäs. I nästan alla fall räknas mobila artilleri som bandfordon. Fordonen används vanligtvis för indirekt eld på långa avstånd, och för att ge understöd på ett slagfält. En tidig föregångare till det moderna självgående artilleriet var ridande artilleri, en sorts hybrid av artilleri och kavalleri.
Moderna bandkanoner kan ytligt sett likna en stridsvagn, men de har generellt en tunnare bepansring, främst avsedd som splitterskydd. En del är bestyckade med kulsprutor för att försvara sig mot fientligt infanteri.
Den största fördelen med bandkanoner är att de genom sin rörlighet även utanför vägnätet snabbt kan anpassa sig till stridens förlopp. I motsats till ett konventionellt artilleri som förflyttas med dragfordon kan en bandkanon snabbt växla ställning och behöver bara korta förberedelser innan den kan öppna eld på nytt. Denna egenskap är värdefull på ett slagfält, särskilt i en situation där man avancerar.
Dragna artilleripjäser är betydligt billigare att tillverka och underhålla än bandkanoner och finns därför kvar även i moderna arméer i stort antal.
Se även
Externa länkar
|