Belägringen av Fort William Henry

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Belägringen av Fort William Henry
Del av Fransk-indianska kriget
Dead British.jpg
Döda soldater efter massakern
(modernt historiskt återskapande)
Ägde rum 3 till 9 augusti 1757
Plats Lake George
Utfall Fransk seger
Resultat Fort William Henry förstörs
Stridande
Kungariket Storbritannien Storbritannien Kungariket Frankrike Frankrike
Befälhavare och ledare
George Monro Louis-Joseph de Montcalm
Styrka
2 000 reguljära soldater och provinstrupper 8 000 reguljära soldater, kanadensiska milismän och indianska krigare
Förluster
100 stupade
150 sårade
+ massakrerade
20 stupade
40 sårade

Belägringen av Fort William Henry ägde rum i augusti 1757. Den brittiska skansen vid Lake Georges södra ända kapitulerade efter sex dagars belägring inför en överlägsen fransk styrka. Besättningen fick avtåga under militära hedersbetygelser men de överfölls av Frankrikes indianska allierade och ett antal män, kvinnor och barn dödades eller fördes bort i fångenskap.

Belägringen[redigera | redigera wikitext]

Fort William Henry hade uppförts efter den brittiska segern i slaget vid Lake George 1755. Besättningen utgjordes av en bataljon från 35:e fotregementet under överstelöjtnant George Monro. På sommaren 1757 förstärktes besättningen och uppgick till omkring 2000 soldater. Det fanns också ett stort antal kvinnor och en del barn i skansen. Den franska styrkan under Louis-Joseph de Montcalm bestod av 6750 reguljära soldater och kanadensisk milis, 350 kanadensiska irokeser och 1050 andra indianer. Man var utrustade med tungt belägringsartilleri och ingångsatte en formell belägring efter europeisk modell. Fort William Henrys eget artilleri sköts sönder och de franska löpgravarna kröp allt närmare. Efter sex dagar beslöt Monro att kapitulera. Den brittiska garnisonen tilläts avmarschera under militära hedersbetygelser, föra med sig sina handvapen och en symbolisk kanon, men ingen ammunition. I kapitulationsvillkoren utlovades den franska militärens skydd mot indianerna.[1] [2]

Massakern[redigera | redigera wikitext]

Vad som följde var en av det fransk-indianska krigets mest beryktade händelser. Frankrikes indianska allierade överföll den brittiska kolonnen. De dödade och skalperade ett antal soldater, tillfångatog kvinnor, barn, tjänare och slavar och dödade sjuka och sårade fångar. Tidiga brittisk-amerikanska berättelser uppgav att så många som 1500 personer dödades, men det är osannolikt att det var mer än 200 personer. Omkring 700 personer togs tillfånga, men av dessa återlämnades cirka 400 personer till Montcalm av de indianska ledarna.[3] [4]

Litterär behandling[redigera | redigera wikitext]

Massakern spelar en viktig roll i James Fennimore Coopers roman Den siste mohikanen 1826 vilken sedan flera gånger filmats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Siege of Fort William Henry, 4 mars 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MacLeod 2012, sid. 100-107.
  2. ^ Ross 2002, sid. 141.
  3. ^ MacLeod 2012, sid. 108-112.
  4. ^ Ross 2002, sid. 141-142.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • D. Peter MacLeod (2012), The Canadian Iroquois and the Seven Years' War (Toronto: Dundurn).
  • John F. Ross (2009), War on the Run (Bantam Books).