Massachusetts Bay-provinsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Massachusetts Bay-kolonin.
Massachusetts Bay-provinsen
Province of Massachusetts Bay (Engelska)

Flag of Massachusetts.svg
Flag of None.svg
1691–1776
Flag of Nova Scotia.svg
Karta
Karta
Huvudstad Boston
Språk engelska
Religion protestantisk kristendom
Statsskick konstitutionell monarki
Bildades 7 oktober 1691


Upphörde 1 maj 1776


Valuta Massachusetts £

Massachusetts Bay-provinsen (engelska: Province of Massachusetts Bay) var åren 1691-1776 en engelsk, senare brittisk, besittning i Nordamerika.[1] Den skapades genom ett privilegiebrev den 7 oktober 1691, som trädde i kraft den 14 maj året därpå, och gällde Massachusetts Bay-kolonin, Plymouthkolonin, Provinsen Maine, Martha's Vineyard, Nantucket, Nova Scotia och New Brunswick. Området bestod av vad som senare kom att bli de amerikanska delstaterna Massachusetts och Maine, samt de kanadensiska provinserna Nova Scotia och New Brunswick, dock endast till 1697.

Befolkningsstorlek[redigera | redigera wikitext]

År Massachusetts Boston
1690 50 000 7 000
1700 56 000 6 700
1720 91 000 12 000
1740 152 000 16 000
1760 203 000 16 000
1780 269 000 16 000

Källor: [2] [3]

Som jämförelse kan nämnas att Storbritannien 1770 hade 6,4 miljoner och Irland fyra miljoner invånare.[4][5] Sverige med Finland hade 2,5 miljoner invånare samma år.[6] Stockholm hade vid ungefär samma tidpunkt cirka 70 000 invånare och Göteborg cirka 11 000.[7]

Politisk organisation[redigera | redigera wikitext]

Politisk organisation enligt privilegiebrevet 1691, gällande till den amerikanska revolutionen 1776, då den modifierades, och till 1780 då en ny statsförfattning antogs. Tidigare religiösa kvalifikationer för rösträtt ersattes med ett lågt egendomsstreck: Lös egendom värd 40 pund, eller fast egendom som avkastade 2 pund per år.

Guvernör Guvernörens råd Lagstiftande församling Övre kammare Nedre kammare Högsta domstol
Utnämnd av kronan
Vetorätt
Governor's Council
Vald av den lagstiftande församlingens nedre kammare bland sina egna ledamöter.
Great and General Court Guvernörens råd House of Representatives (1705)

2/3 av den vuxna manliga befolkningen hade sedan 1691 rösträtt vid val till den lagstiftande församlingens nedre kammare.

Superior Court of Judicature (1692)

Källa: [8]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Massachusetts Bay dominerades under 1700-talet av tre politiska fraktioner, expansionisterna, icke-expansionisterna och populisterna.

Fraktion Huvudidé Social tyngdpukt Geografisk tyngdpunkt Religiös tendens Ledande personligheter Amerikanska revolutionen
Expansionister Krig med indianer och fransmän
Inflation
Köpmän
Förmögna lantbrukare
Boston
Connecticutflodens dalgång
Moderata kongregationalister James Otis
John Hancock
Patrioter
Populister Lägre klasserna: småbrukare, hantverkare, handlande Landsbygden Konservativa kongregationalister
Väckelsekristna
Samuel Adams
Icke-expansionister Fredspolitik
Stabil valuta
Köpmän
Förmögna lantbrukare
Boston
Andra hamnstäder
Kolonins östra delar
Anglikaner Thomas Hutchinson Lojalister

Källa: [9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 28 april 2013.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Massachusetts” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Massachusetts. Läst 9 november 2015. 
  2. ^ ESTIMATED POPULATION OF AMERICAN COLONIES: 1610 TO 1780 2018-07-12.
  3. ^ "Population Trends in Boston 1640 - 1990" Boston History and Architecture. 2018-07-12.
  4. ^ Key dates in Census, statistics and registration Great Britain 1000 - 18992012-01-20.
  5. ^ Prelude to Famine 4: Demographics2012-01-20.
  6. ^ Sveriges befolkning2012-01-20.
  7. ^ Alla svenska städer: befolkning 1770-tal Arkiverad 16 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.2012-01-28.
  8. ^ Labaree, Benjamin (1979). Colonial Massachusetts: a History. Millwood, NY, s. 127-132.
  9. ^ Egnal, Marc (1988). A Mighty Empire: the Origins of the American Revolution. Ithaca, NY: Cornell University Press, s. 20-28.

Se även[redigera | redigera wikitext]