Belägringen av Przemyśl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Belägringen av Przemyśl
Ägde rum 16 september 1914-22 mars 1915
Plats Przemyśl, nuvarande Polen
Resultat Rysk seger
Stridande
Österrike-Ungern Österrike-Ungern Kejsardömet Ryssland Ryska imperiet
Befälhavare/ledare
Österrike-Ungern Hermann Kusmanek
Österrike-Ungern Svetozar Boroević von Bojna
Kejsardömet Ryssland Radako Dimitiev
Kejsardömet Ryssland Andrei Selivanov
Styrka
93,000 soldater 45,000 beväpnade civila 300,000 man
Förluster
86,000 stupade

117,000 sårade och tillfångatagna.

115,000 stupade och sårade.

Belägringen av Przemyśl (tyska Permissel) ägde rum mellan den 16 september 1914 och den 22 mars 1915 och var den längsta belägringen under första världskriget. Slaget slutade i ett svidande nederlag för Österrike-Ungern efter att har pågått i 133 dagar.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I augusti 1914 inledde ryssarna förnyade offensiver mot både Tyskland och Österrike-Ungern. Den ryska framryckningen mot Ostpreussen hejdades dock i slaget vid Tannenberg samma månad. Offensiven mot Österrike-Ungern var mer framgångsrik då ryssarna tvingade österrikarna att dra sig tillbaka mer 160 km mot de karpatiska bergen. Fästningen Przemyśl var nu den enda österrikisk-ungerska utposten östra Galicien som fortfarande höll stånd mot de ryska arméerna. Przemyśl omringades omgående av ryssarna och utsattes snart för en belägring.

Första belägringen[redigera | redigera wikitext]

Den 24 september påbörjade befälhavaren för den ryska III:e armén Radako Dimitiev belägringen av fästningen. De ryska styrkorna led brist på tungt artilleri men trots detta beslöt sig Dimitiev för att storma Przemyśl innan österrikiska förstärkningar hann anlända. Anfallet mot fästningen varade i tre dagar men ledde bara till skyhöga förluster för ryssarna. Samtidigt ledde Paul von Hindenburg en gemensam tysk-österrikisk offensiv mot Warszawa i norr. I samverkan med offensiven mot Warszawa ryckte en österrikisk-ungersk hjälpkår fram mot Przemyśl under befäl av Svetozar Boroevic von Bojna för att undsätta garnisonen. Dimitiev anade hotet från norr och avbröt belägringen den 11 oktober varpå ryssarna drog sig tillbaka över floden San.

Andra belägringen[redigera | redigera wikitext]

Efter att den tysk-österrikiska offensiven hejdats utanför Warszawa tvingades von Bojna att dra tillbaka sina trupper. Den 9 november återupptogs belägringen av Przemyśl av den ryska 11:e armén under Andrei Selivanov. Istället för att försöka storma fästningen som Dimitiev hade gjort bestämde sig Selivanov för att svälta ut garnisonen. I mitten december bombarderade ryssarna fästningen utan uppehåll samtidigt som förhållandena inuti Przemyśl blev allt sämre. Samtliga försök att häva belägringen misslyckades och i slutet av februari meddelade stabschefen Franz Conrad von Hötzendorf kommendanten Hermann Kusmanek att inga fler försök skulle göras att undsätta garnisonen. Den 22 mars 1915 efter över 133 dagars belägring kapitulerade till slut Przemyśl. Bland de 117,000 krigsfångarna fanns nio generaler, nittiotre stabsofficerare samt över tvåtusenfemhundra lägre befäl.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Efter Przemyśls fall låg vägen öppen för ryssarna att inleda en offensiv mot Ungern. Offensiven genomfördes aldrig men förlusten av fästningen gav moralen bland de österrikisk-ungerska soldaterna den hård törn. Belägringen av Przemyśl och de misslyckade undsättningsförsöken av fästningen hade dessutom kostat Österrike-Ungern hundratusentals stupade och sårade soldater, förluster österrike-ungerns armé aldrig skulle återhämta sig helt från.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Engelska Wikipedia