Bengt Anderberg

Från Wikipedia
Bengt Anderberg
Bengt Anderberg läser egna dikter (1955).
Bengt Anderberg läser egna dikter (1955).
FöddBengt Nikolas Anderberg
17 april 1920
Sverige Lundby, Göteborg, Sverige
Död24 september 2008 (88 år)
Danmark Rønne, Bornholm, Danmark
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska[1]
Verksam1945–1999
Noterbara verkKain, Amorina
Make/makaAstrid Anderberg
För generalmajoren och generaldirektören med samma namn, se Bengt Anderberg (officer).

Bengt Nikolas Anderberg, född 17 april 1920 i Lundby, Göteborg, död 24 september 2008 i Rønne, var en svensk författare och översättare, från 1970-talet bosatt på Bornholm. Han var från 1947 gift med keramikern Astrid Anderberg.

Bengt Anderberg blev först känd för den omdiskuterade boken Kain som utkom 1948. Han var en författare som bröt tabun såsom sexualitet och religiös trångsynthet samt försökte göra upp med samhällets hyckleri. Han skrev för Expressens kulturavdelning under 48 års tid.

Biografi

Anderberg växte upp i Lundby kyrkby på Hisingen i Göteborg.[2] Han debuterade med novellsamlingen En kväll om våren 1945. Under 1940-talet publicerade han också diktsamlingarna Fåglar 1946 och Kristofer året därpå, särpräglat romantiska verk av ett slag som inte var vanliga på den tiden. 1948 kom något helt annat, nämligen romanen Kain – en rasande uppgörelse i mytisk form med kristen förstockelse och militär dumhet. Romanen väckte ont blod och hotades av sedlighetsåtal och Bengt Anderberg blev känd över en natt.

Anderberg publicerade under 1950-, 1960- och 1970-talen dramatik, essäer (I flykten) och berättande prosa, om än ibland med långa mellanrum orsakade av alkoholproblem. Han var känd för sin lust att utmana och sitt rabulistiska sätt att skriva, vilket gjorde honom till en given portalfigur för serien Kärlek med dess program att förnya den erotiska novellen. 1999 kom den stort upplagda och mycket prisade romanen Amorina. Han var även medlem av 1973 års bibelkommission och var länge återkommande skribent på Expressens kultursida.

Han tog initiativet till och redigerade de första volymerna i serien Kärlek I, II, III och så vidare, utgivna av Corniche förlag 1965–1970. Detta var ett framträdande exempel på 1960-talets strävan att öppna det litterära berättandet för erotiska erfarenheter. Han framträdde också i radio som kvick och lärd kåsör samt under många år i samtal med Per Runesson.[3]

Bengt Anderberg hade ett synnerligen lätt anslag i allt han skrev. "Jag har det i fingrarna", har han själv sagt. Som översättare har han bland annat tolkat Botho Strauss, William Shakespeare, Jens August Schade, Bertolt Brecht samt Charles Dickens till svenska.

2014 bildades Bengt Anderberg-sällskapet vilket ska verka för spridandet av författarens texter.[4] Det säger sig vara det enda av litterära sällskapet med bas i Göteborg.

Bibliografi

Därtill bidrag i antologier och översättningar.

Filmmanus

Priser och utmärkelser

Hedrad

Flera av Göteborgs spårvägars spårvagnar är namngivna efter kända göteborgsprofiler. M31 308 bär Bengt Anderbergs namn.

Källor

Noter

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Han har beskrivit släktens historia i skrönans form i boken Amorina: "O, alla drömskepnader som befolkade min barndom! De tog kroppslig gestalt vid skrivmaskinen och jag såg dem uppleva sina invecklade, hemska och rörande äventyr på ön Hisingen, i Göteborg eller på Visingsö." (Ur författarens baksidestext.)
  3. ^ Per Runessons föredrag vid mötet i Stockholm 4 oktober 2014
  4. ^ Norrman, Ingrid (2014-06-13): ”"Det saknas en sådan röst i Sverige i dag"”. expressen.se. Läst 24 mars 2015.
  5. ^ "Vildfåglar (1955". Svensk Filmdatabas. Läst 27 oktober 2015.
  6. ^ [a b c d e f g h i] ”Bengt Anderberg som person”. Bengt Anderberg-sällskapet. http://bengtanderbergsallskapet.se/bengts-liv/bengt-anderberg-som-person/. Läst 27 oktober 2015. 
  7. ^ ”Vem tycker du ska få Lundbypriset?”. fch.se. 21 juli 2014. http://www.fch.se/vem-tycker-du-ska-fa-lundbypriset/. Läst 27 oktober 2015. 

Vidare läsning

  • Andersson, Jonas (2004). Rivalitet, våld, revolt: Kain och Abel hos Willy Kyrklund, Bengt Anderberg, Lars Gyllensten. Skellefteå: Norma. Libris 9756627. ISBN 91-7217-074-3 
  • Olausson, Rune (1967). Bengt Anderberg. Profilen, 99-0693565-0 ; 7. Malmö: Forsberg. Libris 8081023 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bengt_Anderberg&oldid=39379752”