Bensetidin

Från Wikipedia
Bensetidin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnetyl 1-[2-(benzyloxy)etyl]- 4-fenylpiperidine- 4-carboxylat
Kemisk formelC23H29NO3
Molmassa367,489 g/mol
CAS-nummer3691-78-9
SMILESO=C(OCC)C3(c1ccccc1)CCN(CCOCc2ccccc2)CC3
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bensetidin, summaformel C23H29NO3, är en kemisk förening med smärtstillande effekt som tillhör gruppen opioider. Det är relaterat till det kliniskt använda opioidanalgetiska läkemedlet petidin (meperidin eller Demerol).[1]

Bensetidin används för närvarande inte i medicin och är ett klass A/schema I-läkemedel som kontrolleras enligt FN:s drogkonventioner. Det har liknande effekter som andra opioidderivat, såsom analgesi, sedering, illamående och andningsdepression.[2] I USA är läkemedlet ett schema I narkotikakontrollerat ämne med en DEA ACSCN på 9606 och 2014 årlig aggregerad tillverkningskvot på noll.[3] Det vanligaste saltet som används är hydroklorid, fritt basomvandlingsförhållande på 0,910.

Juridisk status[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning II i Sverige. [4]

Australien[redigera | redigera wikitext]

Bensetidin är en förbjuden substans enligt schema 9 i Australien enligt Poisons Standard (februari 2017).[5] Ett ämne i förteckning 9 är ett ämne som kan missbrukas och vars tillverkning, innehav, försäljning eller användning bör vara förbjudet enligt lag utom när det krävs för medicinsk eller vetenskaplig forskning, eller för analys-, undervisnings- eller utbildningsändamål med godkännande av Commonwealth och/eller statliga eller territoriella hälsomyndigheter.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bensetidine, 16 april 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Opioids: 3.3 Synthetic Opioids.”. Analgesics. 2005. Sid. 159–169. ISBN 978-3-527-30403-5. 
  2. ^ ”A sequential trial of analgesics in labour”. The Journal of Obstetrics and Gynaecology of the British Commonwealth 68: sid. 88–93. February 1961. doi:10.1111/j.1471-0528.1961.tb02689.x. PMID 13689779. 
  3. ^ ”Conversion Factors for Controlled Substances”. Diversion Control Division. Drug Enforcement Agency, U.S. Department of Justice. http://deadiversion.usdoj.gov/quotas/conv_factor/index.html. 
  4. ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 11 augusti 2010. 
  5. ^ [a b] ”Poisons Standard”. Australian Government. 1 oktober 2015. https://www.legislation.gov.au/Details/F2017L00057. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Wikimedia Commons har media som rör Bensetidin.