Opioid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Opioider är ett samlingsnamn för droger och läkemedel som kan indelas i tre grupper substanser[1]; opiater (opiumalkaloider), semisyntetiska och helsyntetiska opioider[2].

Opioider inkluderar både illegala droger såsom heroin (tillhör opiater) och receptbelagda smärtlindrande läkemedel, tillgängliga legalt, exempelvis, oxykodon (OxyContin), hydrokodon (Vicodin), kodein, morfin, fentanyl, och flera andra[3].

Namnet kommer från opiater, det vill säga opioider som förekommer naturligt i opiumvallmon och som var de först kända opioiderna. Att röka opium var en mycket använd smärtlindringsmetod innan substanserna kunde framställas i ren form[4].

Länge var opioid ett namn på alla ämnen med en likartad effekt som opium, men efter att opioidreceptorerna upptäckts på 1970-talet så uppstod den nya, något snävare, definitionen. Numera använder man endast benämningen "opiat" när det gäller substanser som härleds ur opium, bland annat morfin med dess derivater. Under 1900-talet började även syntetiska opioider framställas på konstgjord väg, exempel på sådana är tramadol, ketobemidon och petidin. Många av dessa framställdes under tidigt 1900-tal i försök att göra icke beroendeframkallande opioider för medicinskt bruk som substitut till morfin och heroin, men några ej beroendeframkallande sådana substanser har aldrig kunnat framställas.

Verkningsmekanism[redigera | redigera wikitext]

Opioider verkar på följande sätt. De binds vid opioidreceptorer, som finns naturligt på cellytorna i nervceller både i kroppen och hjärnan, och sänder ut signaler till hjärnan med så den kallade "opioid effekt" i vilken ingår att smärta lindras, andningen saktas ned och man blir lugnar[5]. Opioider kan aktivera cellernas receptorer eftersom deras kemiska struktur härmar de naturliga signalsubstanserna[5]. Det "lurar" receptorer, tillåter opioider komma in och aktivera nervceller[5]. Samtidigt aktiverar opioider nervcellerna på ett annorlunda sätt än de naturliga signalsubstanser som leder till att det överförs avvikande meddelande[5]. Opioids stimulerar hjärnans belöningssystem och det utsöndras dopamin. Dopamin är en annan signalsubstans som reglerar motorikvakenhetglädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation[6]. Överstimulering av belöningssystemet kan leda till missbruk eftersom det produceras eufori-effekter och kroppen vill upprepa beteendet.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Opioider fyller en stor roll inom sjukvården, då de har en lugnande, sederande, kraftigt smärtstillande och i viss mån muskelavslappnande effekt. Effekten varierar beroende på exakt vilket opioid det rör sig om. Vid högre doser har opioider en tendens att framkalla eufori.

Opioider delas upp som starka och svaga[7]. De båda har samma effekter på kroppen, men det som skiljer grupperna åt är att de starka opioidernas analgetiska effekt är kraftigare[8].

Inom sjukvården används opioider som smärtstillande analgetika vid steg 2 samt steg 3 på smärttrappan, dvs. måttligt svåra till svåra smärtor[9].

Beroende[redigera | redigera wikitext]

Alla opioider är narkotikaklassade, och i vilka gruppklasser det rör sig om varierar från substans till substans[10]. Opioiderna ärberoendeframkallande, och dess användning kan leda både till missbruk och beroendet[11]. Missbruk definieras av sociala kriterier medan beroendet yttrar sig i toleransutveckling och abstinenssymptom, både kroppsligt och psykiskt[11].

Tolerans mot den aktuella substansen utvecklas fort[13]. Det behövs högre och högre doser för att uppnå den ursprungliga effekten samtidigt som kroppen vänjer sig vid opioiden, vilket till sist leder till att en person som varit beroende under längre tid klarar av doser som lätt skulle döda en icke beroende person.

Vid överdos samt vid kombination med alkohol finns det risk för andningsdepression och hjärtstillestånd[12][13]. Antidot vid andningsdepression orsakad av opioider är naloxon[14].

Missbruket av opioider som narkotika är ett stort socialt problem i många områden i världen.

Opioidrotation[redigera | redigera wikitext]

En opioidrotation innebär att man byter från en opioid till en annan[15]. Opioider har olika inbördes styrka och därför måste man ta hänsyn till detta vid preparatbyte och räkna om dosen till den aktuella opioiden[15]. Olika preparat har dessutom olika biotillgänglighet och behöver därför räknas om när man byter administreringsform från peroral till parenteral administrering[15]. Exempelvis, är dosen för morfin fyra gånger så låg om den tillförs genom injektion i en ven eller i musklerna istället för peroralt (30 mg av morfin "po" är ekvivalent med 5–10 mg morfin "iv")[16]. Det är dessutom vanligt att man sänker dosen något när man genomför en opioidrotation[15]

Det är stor skillnad om man har en tillvand patient (opioidtolerant) eller en ovan patient (opioidnaiv) när man doserar opioiderna. Vid dosering av opioid till opioidnaiv patient får man börja lågt och titrera sig uppåt medan en opioidtolerant patient klarar större doser och man får ändra dos utifrån aktuell dygnsdos[15].

En del personer anser att man kan undvika ökande dos vid tillvänjning genom att byta till en annan opioid, och sedan när man fått för stark tillvänjning till denna kan byta till en tredje opioid eller tillbaka till den första. Andra anser att detta inte fungerar, därför att det råder korstolerans mellan olika opioider. Det är dock klart att en viss kombination av smärtstillande mediciner för en viss person kan fungera sämre än en annan kombination, och att en patient med långvarig smärta kan behöva pröva sig fram till den dos av en opioid, kanske i kombination med en smärtstillande icke-opiod, som ger tillfredställande smärtlindring för just denna patient.

Opioider[redigera | redigera wikitext]

Starka:

Svaga:

dextropropoxifen förbjöds 2011 av läkemedelsverket därför att skadlig överdos ligger för nära effektiv dos.

Övriga:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Opioider - Akademiska sjukhuset” (på sv). www.akademiska.se. http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Beroende--och-neuropsykiatri/Beroendepsykiatri/Opioider/. Läst 12 mars 2017. 
  2. ^ ”Opiater eller opioider? Dags att städa bland begreppen” (på sv). www.lakartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/10/Opiater-eller-opioider-Dags-att-stada-bland-begreppen/. Läst 12 mars 2017. 
  3. ^ Abuse, National Institute on Drug (27 maj 2016). ”Opioids” (på en-US). https://www.drugabuse.gov/drugs-abuse/opioids. Läst 12 mars 2017. 
  4. ^ Opiumets historia är lång och har använts i många hundra år.” (på sv-SE). Opium. http://opium.nu/opiumets-historia/. Läst 12 mars 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”How do opioids work in the brain?”. www.naabt.org. https://www.naabt.org/faq_answers.cfm?ID=6. Läst 12 mars 2017. 
  6. ^ Dopamin” (på sv). Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dopamin&oldid=39341049. Läst 12 mars 2017. 
  7. ^ 1177.se. ”Läkemedel vid långvarig smärta” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-langvarig-smarta/. Läst 12 mars 2017. 
  8. ^ ”Examensarbete "Endokrina biverkningar vid kronisk opioidanvändning" Författare: Kimberly Claus”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805375/FULLTEXT01.pdf. Läst 12 mars 2017. 
  9. ^ ”Palliativ vård – smärtbehandling”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3174. Läst 12 mars 2017. 
  10. ^ Karling, Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats. ”Smärta och smärtbehandling | Läkemedelsboken” (på sv). lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html. Läst 12 mars 2017. 
  11. ^ [a b] ”Processtöd för specialiserad psykiatri” (på sv). www1.psykiatristod.se. http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Missbruk-beroende-av-opiater/. Läst 12 mars 2017. 
  12. ^ 1177.se. ”Läkemedel och alkohol” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-och-alkohol/. Läst 12 mars 2017. 
  13. ^ Fler missbrukar narkotiska läkemedel” (på "sv"). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article13046689.ab. Läst 12 mars 2017. 
  14. ^ ”Intoxikation och missbruk - Heroin och andra opioider”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2706. Läst 12 mars 2017. 
  15. ^ [a b c d e] ”Opioider och cancersmärta”. http://epi.vgregion.se/upload/Läkemedel/Smärta/2014-12%20Opioider%20och%20cancersmärta_utvidgat%20terapiråd_slutversion.pdf. Läst 12 mars 2017. 
  16. ^ ”Konverteringstabeller för behandling av smärta hos opioidtoleranta patienter”. http://epi.vgregion.se/upload/Läkemedel/Smärta/2009-12%20Konverteringstabeller.pdf. Läst 12 mars 2017. 

Se även[redigera | redigera wikitext]