Berlin-Tegels flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Berlin-Tegels flygplats
Flughafen Berlin-Tegel "Otto Lilienthal"
Berlin-Tegel from the air.jpg
EDDT på kartan över Tyskland
Airplane silhouette.svg
EDDT
Flygplatsens läge i Tyskland.
Allmän information
OrtBerlin
FlygplatstypInternationell flygplats
IATA-kodTXL
ICAO-kodEDDT
DriftbolagFlughafen Berlin Brandenburg
Öppningsår1948
Höjd över havet37 meter[1]
Koordinater52°33′35″N 13°17′16″Ö / 52.55972°N 13.28778°Ö / 52.55972; 13.28778
Officiell webbplatswww.lju-airport.si
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum30 min
Banor
RiktningDimensioner i meterBeläggning
LängdBredd
08L/26R[1]3 02346Asfalt
08R/26L[1]2 42846Asfalt
Statistik
Passagerare (2016)21 253 959 (+1,2%)[2]
Landningar (2016)185 500 (+0,6%)[2]
Berlin-Tegels flygplats sedd från luften.
Berlins flygplatser.

Berlin-Tegels flygplats (IATA: TXLICAO: EDDT) (tyska: Flughafen Tegel "Otto Lilienthal"), även Berlin International Airport, har varit en av Berlins två storflygplatser som har varit i drift fram till 2020. Flygplatsen är belägen åtta kilometer nordväst om centrala Berlin. Den är namngiven efter den tyska flygpionjären Otto Lilienthal.

Berlin-Tegels flygplats trafikerades år 2016 av 21 253 959 passagerare vilket var en ökning med 1,2 procent jämfört med 2015.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen, som ligger i stadsdelen Tegel, öppnades 1930 som en plats för raketavfyrningar. Innan dess hade det varit olika former av militärt övningsområde. I samband med Berlins luftbro under Berlinblockaden 1948–1949 byggdes Tegel under två månader ut för att bli ett alternativ till Tempelhof. I december 1948 invigdes den nya flygplatsen som då hade Europas längsta start- och landningsbana (2428 m; trots det var den på 60-talet för kort för interkontinental trafik). Först 1960 började man med civil flygtrafik. Eftersom Västberlin formellt (till 1990) var ockuperat, fick bara amerikanska, brittiska och franska flygbolag trafikera flygplatsen, ändå gick de flesta flyg inrikes i Västtyskland. Arkitekttävling om en ny terminal 1965 (terminal A) vanns av två nyexaminerade arkitekter Meinhard von Gerkan och Volkwin Marg. I genomförandet bildade den framgångsrika byrån Gerkan, Marg und Partner (gmp). 1969–1974 följde en utbyggnad av den civila delen av Tegel, som ett led i att kunna ta emot jetflygplan och blev efter utbyggnaden den dominerande flygplatsen för civilflyget till Västberlin. Tegel tog över som Västberlins storflygplats då Tempelhof, närmare Berlins centrum, helt skulle inriktas på militärt flyg. Flygplatsen hade 21 miljoner passagerare 2016. Terminal C och D byggdes efter år 2000.

Trots att Tegel utvecklades starkt efter 1990, till att bli Berlins viktigaste flygplats, är planen att lägga ner trafiken efter att den nya storflygplatsen Berlin Brandenburg (BER) tagits i drift 31 oktober 2020. Då flygplatsbygget försenats med många år har Tegel provisoriskt fått fungera som Berlins huvudflygplats trots den otillräckliga kapaciteten och omoderna terminalbyggnader.[3] Från den 1 november 2020 flyttas den reguljära passagerartrafiken till BER, och därefter kommer från den 7 novembet endast en mindre del av flygplatsen för miltär- och regeringsflyg vara i drift.

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Huvudterminalbyggnaden A är byggd som en hexagon i två plan, vilket gör att man aldrig behöver gå särskilt långt för att komma till sin gate och att man alltid har nära till utgångarna. Däremot är det ganska långt (300 m) att gå mellan terminal A och C. De har varsin säkerhetskontroll, som man behöver gå igenom vid byte mellan dem, eller om man vid ett långt byte inom terminal C vill besöka det större butiks och restaurangutbudet i terminal A. Air Berlin använder sig av alla terminaler.

Anslutningar[redigera | redigera wikitext]

Från flygplatsen går busslinjerna X9 och 109 till tunnelbanestationen Jakob-Kaiser-Platzlinje U7. Busslinje 128 går till tunnelbanestationen Kurt-Schumacher-Platzlinje U6. Busslinjen TXL trafikerar också Berlin-Tegel, till bland annat Unter den Linden och Alexanderplatz.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”World Aero Data: TEGEL -- EDDT”. worldaerodata.com. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212130753/http://worldaerodata.com/wad.cgi?id=GM30844&sch=EDDT. Läst 12 juli 2017. 
  2. ^ [a b c] ”ADV Monthly Traffic Report 12/2016” (PDF). sid. 12-13. http://adv.aero/wp-content/uploads/2017/02/12.2016-ADV-Monatsstatistik.pdf. Läst 12 juli 2017. 
  3. ^ BER soll am 31. Oktober 2020 öffnen – Umzug in drei Schritten geplant Handelsblatt, 29 november 2019. Läst 30 november 2019.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]