Berlinbiennalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kunst-Werke Berlin arrangerar Berlinbiennalen.

Berlinbiennalen (die Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst) är en internationell utställning för samtida konst, som äger rum i Berlin vartannat år, vid jämna årtal. Det är den näst största återkommande samtidskonstutställningen i Tyskland, efter documenta.

Organisation och inriktning[redigera | redigera wikitext]

Biennalen har sina utställningar utspridda i olika lokaler i Berlin, med organisatoriskt centrum vid Kunst-Werke Berlin, KW Institute for Contemporary Art, på Auguststraße 69.

Berlinbiennalen är med i The International Biennial Association (IBA).[1]

Inför varje biennal utses en kurator, eller ett kurators-team, med uppgift att ge nya och ännu inte etablerade positioner inom den yngre konsten en möjlighet att synas. Utställningarna är utspridda runt om i Berlin, och man vill gärna passa på att hitta nya lokaler som inte brukar förknippas med konst. För att ytterligare öka möjligheten för nyare konst att slå igenom internationellt, beställer biennalen också nya verk av konstnärer.[2]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Berlinbiennalen grundades av Eberhard Mayntz och Klaus Biesenbach. Den senare har även grundat Kunst-Werke Berlin, och det var där den första utställningen hölls 1998.

Sedan 2004 är Kunst-Werke Berlin den officiella arrangören av biennalen, med finansiellt stöd från den federala kulturstiftelsen Kulturstiftung des Bundes.[3] Sedan dess har utställningen återkommit regelbundet vartannat år.

När den sjunde Berlinbiennalen hölls 2012 var det första gången man kunde besöka biennalen utan inträdesavgift. Den beräknas ha fått över 120 000 besökare.[4]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

1:a Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Den 1:a Berlinbiennalen hölls hösten 1998 och kuraterades av Klaus Biesenbach, Hans Ulrich Obrist och Nancy Spector.[5] Utgångspunkten för den första utställningens var i mycket betraktelsen av Berlin självt, den då pågående diskussionen om dess framtid som kulturellt centrum, Berlins mångfacetterade kulturella miljö och dess utveckling. Man bjöd in 70 internationellt verksamma konstnärer från olika slags discipliner, men som alla antingen bodde eller tillfälligt verkade i Berlin.[5]

2:a Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Den 2:a Berlinbiennalen hölls våren 2001. Till skillnad mot den förra utställningens Berlinfokus, tog här kuratorn Saskia Bos in 50 konstnärer från över 30 länder.[6] Konstpublikens eget deltagande hamnade nu i fokus. Med ledorden connectedness, contribution och commitment kritiserade utställningen kommersiella, profitorienterade företeelser i konstvärlden, liksom inslag av elitism och narcissism. Utställningen hade ambitionen att visa på mer positiva ansatser i den nutida konsten, med en närmare dialog med publiken.[6]

3:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Komplex Berlin / Complex Berlin
Den 3:e Berlinbiennalen hölls våren 2004, med Ute Meta Bauer som kurator.[7] Utställningens katalog hade titeln Komplex Berlin / Complex Berlin. Man strävade efter att skapa ett möte mellan lokala aktörer inom konst- och kunskapsproduktion för en gemensam diskurs, med särskilt fokus på de strukturella förändringar Berlin genomått under åren efter den avslutade öst-väst-konflikten. I ett brett spektrum av konstdiscipliner presenterades verk av 50 internationella konstnärer, också med reflektioner kring platsens betydelse, Berlins specifika topografo och dess förhållande i jämförelse med andra europeiska städer. Fem kärnteman presenterades som var sitt nav vid biennalens utställningsplatser, ofta framställda på plats: migration, urbana förhållanden, ljudlandskap, moden och scener samt annan bio.[7]

4:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Von Mäusen und Menschen / Of Mice and Men
Den 4:e Berlinbiennalen hölls våren 2006 och kuraterades av Maurizio Cattelan, Massimiliano Gioni och Ali Subotnick.[8] Utställningen fick namnet Of Mice and Men och var upplagd som en roman, där olika karaktärer visade sina privata öden och allmänmänskliga rädslor. Det drevs ingen särskild tes, utan fokus var mer på livets stora frågor. Man valde en serie okonventionella platser för evenemang och utställningar, dock samlade längs Auguststraße. Verk av 60 konstnärer från fyra generationer visades i utställningen.

Biennalen föregicks av en halvårslång serie mer småskaliga utställningar vid ett lokalt galleri, en presentationsturné runt om i Tyskland kallad The Wrong Gallery samt intervjuer med deltagande konstnärer i en lokal tidning. Kuratorernas researcharbete resulterade också i publikationen Checkpoint Charley med bilder av 700 konstnärer.[8]

5:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

When things cast no shadow
Den 5:e Berlinbiennalen hölls våren 2008 och kuraterades av Adam Szymczyk och Elena Filipovic.[9] Utställningen hade den här gången namnet When things cast no shadow och bestod av två delar: en på dagen och en på natten.

På dagdelen presenterades verk av 50 konstnärer från fyra generationer, där många av de beställda verken skapades särskilt med tanke på den givna utställningsplatsen. Några veckor innan den officiella invigningen av biennalen, startade en serie soloutställningar som kuraterades av konstnärer som själva deltog i biennalen, och där det gavs en bild av yngre konstnärers relation till arvet från tidigare generationer, modernitet och utställningsformat.

Nattdelen fick ett eget namn: Mes nuits sonts plus belles que vos jours (Mina nätter är vackrare än dina dagar). Här engagerades ytterligare 100 konstnärer och kulturproducenter i ett bett spektrum av evenemang, uppmanade att med fokus på experiment och improvisation bearbeta gamla verk eller skapa helt nya, som en utställning i tillblivelse under biennalens gång.[9]

6:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Was draußen wartet / What is waiting out there
Den 6:e Berlinbiennalen hölls sommaren 2010, med Kathrin Rhomberg som kurator, och hade titeln Was draußen wartet (Vad som väntar därute).[10] Kuratorn bjöd in 40 konstnärer vars centrala frågeställningar handlar om samtiden och konstens relation till denna. De i flesta fall nyproducerade verken innehöll reflektioner kring olika sätt som man konstnärligt tar till sig och framställer mångfalden av verkligheter i vår samtid.

För en kontextualisering av denna utställnings perspektiv, uppdrogs åt konsthistorikern Michael Fried att samtidigt kuratera en utställning med verk av 1800-tals konstnären Adolph Menzel, en tysk realist och föregångare till impressionismen.

Ett halvår innan den officiella invigningen av biennalen, startade projektet Artists Beyond, där man kunde följa tillkomsten av ett antal verk till biennalen i dialog med konstnärerna.[10]

7:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Forget Fear
Den 7:e Berlinbiennalen hölls våren/sommaren 2012. Den kuraterades av Artur Żmijewski, som till sitt kuratorsteam även bjöd in Joanna Warsza och konstnärskollektivet Voina.[4] Fokus lades på konstens och konstnärers möjligheter att påverka samhället och deras ansvar vad gäller att stimulera människors kritiska blick och drivande av sociala förändringar.[4]

Utställningens möte mellan konst och aktivt politiskt engagemang gjorde den till en av de mer kontroversiella och omdiskuterade Berlinbiennalerna, vilket man nog anat i förväg; den hade fått titeln Forget Fear. Medan vissa sympatiserade med idén och hoppades på utställningen som en vitamininjektion för en aktivare och breddad debatt om konstbegreppet, ifrågasatte också kritiker om det handlade om konst när konstnärer tog sig an alltför konkreta politiska frågor och uttryck, samtidigt som det påpekades att just det politiska uttrycket riskerade att hämmas i de delar där inbjudna aktivister inbjudits att verka inom konstutställningens ordnade ramar.[11][12]

8:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Den 8:e Berlinbiennalen hölls den 29 maj till 3 augusti 2014, med Juan A. Gaitán som kurator.[13] Här samlades flera internationella positioner som alla berör mötet mellan stora historiska narrativ och den individuella människans erfarenheter. Drygt 60 konstnärer deltog, varav de flesta skapade nya verk för utställningen, som var tänkt att stimulera till nya perspektiv på mindre kända sidor av och sammanhang i historien.[13]

Utställningen 2014 var betydligt mer lågmäld än föregångaren två år tidigare. Den var förlagd vid tre platser ganska långt från varandra: Kunst-Werkes lokaler i Berlin-Mitte, Museen Dahlem och Haus am Wannsee, och uppfattades av flera som både mindre tematiskt sammanhållen och innehållsmässigt mer svårtillgänglig, åtminstone än föregångaren. [14]

9:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Den 9:e Berlinbiennalen hölls, på olika platser i Berlin, 4 juni18 september 2016[15] och kuraterades av det New York-baserade konstnärskollektivet DIS, bestående av Lauren Boyle, Solomon Chase, Marco Roso och David Toro.[16][17]

10:e Berlinbiennalen[redigera | redigera wikitext]

Den 10:e Berlinbiennalen hålls 9 juni9 september 2018.[18] Kurator är Gabi Ngcobo, konstnär och kurator från Sydafrika,[19][20] som dessutom bjudit in Moses Serubiri (Uganda), Nomaduma Rosa Masilela (USA), Thiago de Paula Souza (Brasilien) och Yvette Mutumba (Tyskland) för medverkan i ett kuratorsteam.[18][21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Russeth, Andrew (1 augusti 2014). International Biennial Association names leaders. ARTnews. Läst 21 augusti 2015. Arkiverad 13 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”9. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst”. Kulturstiftung des Bundes. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314124722/http://www.kulturstiftung-des-bundes.de/cms/de/projekte/bild_und_raum/9_berlin_biennale.html. Läst 18 augusti 2015. 
  3. ^ ”Berlin Biennale - Über uns”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606041243/http://blog.berlinbiennale.de/uber-uns. Läst 15 december 2017. 
  4. ^ [a b c] ”The 7th Berlin Biennale - More discussions than ever before”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 31 december 2013. https://web.archive.org/web/20131231024603/http://www.berlinbiennale.de/blog/en/1st-6th-biennale/7th-berlin-biennale. Läst 7 augusti 2013. 
  5. ^ [a b] ”1. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221204818/http://blog.berlinbiennale.de/1-6-biennale/1-biennale. Läst 15 december 2017. 
  6. ^ [a b] ”2. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221205435/http://blog.berlinbiennale.de/1-6-biennale/2-biennale. Läst 15 december 2017. 
  7. ^ [a b] ”3. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221204823/http://blog.berlinbiennale.de/1-6-biennale/3-biennale. Läst 15 december 2017. 
  8. ^ [a b] ”4th Berlin Biennale for Contemporary Art”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923183847/http://www.berlinbiennale.de/blog/en/1st-6th-biennale/4th-berlin-biennale. Läst 19 augusti 2015. 
  9. ^ [a b] ”5th Berlin Biennale for Contemporary Art”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150818120143/http://www.berlinbiennale.de/blog/en/1st-6th-biennale/5th-berlin-biennale. Läst 19 augusti 2015. 
  10. ^ [a b] ”6. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221204835/http://blog.berlinbiennale.de/1-6-biennale/6-biennale. Läst 15 december 2017. 
  11. ^ Szewczyk, Monika (5 juni 2012). Courage, Comrades: The 7th Berlin Biennial. Afterall. Läst 22 augusti 2015. Arkiverad 28 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Lange, Christy (2012). 7th Berlin Biennale. Arkiverad 24 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine. Frieze Magazine. Läst 22 augusti 2015.
  13. ^ [a b] ”8th Berlin Biennale for Contemporary Art”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923183923/http://www.berlinbiennale.de/blog/en/1st-6th-biennale/8-berlin-biennale. Läst 18 augusti 2015. 
  14. ^ Fulton, Jeni (28 maj 2014). The 8th Berlin Biennale: Dancing in the shadows. sleek. Läst 22 augusti 2015. Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Berlin Biennale - Homepage”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930001652/http://www.berlinbiennale.de/blog/en/. Läst 29 september 2015. 
  16. ^ ”DIS zum kuratorischen Team der 9. Berlin Biennale für zeitgenössische Kunst berufen”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 8 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150608084126/http://www.berlinbiennale.de/blog/allgemein/dis-zum-kuratorischen-team-der-9-berlin-biennale-fur-zeitgenossische-kunst-berufen-35981. Läst 29 juli 2015. 
  17. ^ ”Berlin Biennale: DIS im Interview”. Monopol. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170817082725/http://www.monopol-magazin.de/die-stadt-ist-internationaler-geworden. Läst 29 juli 2015. 
  18. ^ [a b] 10th Berlin Biennale announces curatorial team Berlin Biennale. Läst 15 juni 2017. Arkiverad 8 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ José da Silva (28 november 2016): Gabi Ngcobo appointed curator of the Berlin Biennale The Art Newspaper. Läst 27 december 2016. Arkiverad 27 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Wits’ Gabi Ngcobo to curate Berlin Biennale University of the Witwatersrand, Johannesburg, 29 november 2016. Läst 27 december 2016. Arkiverad 27 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ The curatorial team of the 10th Berlin Biennale Berlin Biennale. Läst 15 juni 2017. Arkiverad 11 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]