Bernhard Ingelsson (sjöräddningskryssare)

Ej att förväxla med M/S Bernhard Ingelsson.
Bernhard Ingelsson
Bernhard Ingelsson i museihamnen 2010.
Bernhard Ingelsson i museihamnen 2010.
Allmänt
Typklass/KonstruktionLivräddningskryssare
Historik
ByggnadsvarvHammarbyverken i Stockholm
Färdigställd1944
I tjänstRäddningsstation Torekov 1945-73
Räddningsstation Svanshall 1974
Räddningsstation Ornö 1976-78
Räddningsstation Grankullavik 1978-80
Räddningsstation Sölvesborg 1981-95
ÖdeMuseifartyg i Stockholm
Tekniska data
ByggnadsmaterialStål
Längd ö.a.11,9 meter
Bredd3,9 meter
Djupgående1 meter

Räddningskryssaren Bernhard Ingelsson är ett museifartyg vid Vasamuseet i Stockholm.

Räddningskryssaren byggdes 1944 av Hammarbyverken i Henriksdalshamnen i Stockholm. Skrovet är utförd i stål och tillsammans med räddningskryssaren Bror Ulrich (1940) och Hjalmar Branting (1945) utgjorde hon de första helsvetsade stålräddningskryssarna i svensk tjänst. Bernhard Ingelsson har bland annat tjänstgjort vid Sjöräddningssällskapets Räddningsstation Torekov i Skåne.

Namnet Bernhard Ingelsson härrör från dåvarande VD:n för Rederi AB Kärnan, som 1916 tog initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin.[1]

Fartygets nuvarande exteriör har tillkommit genom successiva ombyggnader under hennes aktiva tid. Sedan 1996 tillhör hon Statens maritima museer och inköptes från Sjöräddningssällskapet med medel tillställda av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. I Sjöhistoriska museets museihamn ligger hon tillsammans med fyrskeppet Finngrundet, torpedbåten HMS Spica (T121) och isbrytaren S/S Sankt Erik.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]