Bertil Boo

Från Wikipedia
Version från den 15 april 2017 kl. 16.05 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3beta6))
Bertil Boo
Foto på skivomslag 1959
Foto på skivomslag 1959
FöddJohn Bertil Boo
16 januari 1914
Bohult, Askersund, Sverige
Död20 juli 1996 (82 år)
Duvbo, Sundbyberg, Sverige
IMDb SFDb

John Bertil Boo, född 16 januari 1914 i Bohult, Askersund, död 20 juli 1996 i Duvbo, Sundbyberg, var en svensk sångare (baryton).[1]

Biografi

Boo växte upp som yngst av 15 syskon. Fadern, som hade varit indelt soldat, dog när Bertil var 11 år. Bertil Boos sångdebut på scen var på ett fackföreningsmöte när han var 12 år. Han slog igenom i maj 1946 när han sjöng Violer till mor i radioprogrammet Frukostklubben.[källa behövs]

Violer till mor spelades in i Stockholm på skivmärket Sonora första gången den 24 januari 1946. Skivnumret på "stenkakan" var Sonora 7266. (Svensk text: Roland, Musik: Herman Hermani). På den andra sida låg sången Ett hemlöst barn. Bertil Boos första skivkontrakt omfattade sexton 'saker', vilket innebar åtta skivor. Efter succén i Frukostklubben lanserades han som Den sjungande bonden och skivbolaget Sonora sålde 250 000 exemplar av Violer till mor på bara några månader.[källa behövs]

Boos versioner av Sången om Warszawa (inspelad 29 januari 1946) och Hjärtats saga (inspelad 13 februari 1949) blev också succéer. På senare år uppträdde han ofta tillsammans med Harry Brandelius och Thory Bernhards i kyrkor och på pensionärsträffar.[källa behövs]

Boo medverkade också i nio Åsa-Nisse-filmer, där han i princip spelade sig själv – "den sjungande bonden". Biografin Bertil Boo – ett liv i sång av Ingmar Norlén utkom 2006.[2]

Filmografi

Som den sjungande bonden i filmen Åsa-Nisse på jaktstigen 1950.

Källor

Externa länkar