Sundbybergs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Sundbyberg.
Sundbybergs kommun
Sundbybergs stad
Kommun
Sundbyberg vapen.svg
Vapensköld för Sundbybergs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domkrets Solna domkrets
Läge 59°21′48″N 17°57′56″Ö / 59.36333°N 17.96556°Ö / 59.36333; 17.96556
Centralort Hallonbergen (del av tätorten Stockholm)
Areal 8,79 km² (2015-01-01)[1]
290:e största (av 290)
 - land 8,69 km²
 - vatten 0,1 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 49 910 (2018-06-30)[2]
48:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 325 663 (2018[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 5 743,38 invånare/km²[2][1]
1:a högsta (av 290)
 - storstadsområde 357 invånare/km²
GeoNames 2670878
Kommunkod 0183
Tätortsgrad (%) 100 (2015)[4]
Organisationsnummer 212000-0175
Antal anställda 2 825 ()[3]
Sundbyberg Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.sundbyberg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning
Sundbybergs kommuns gränser genom tiderna.
Sturegatan i Sundbyberg

Sundbybergs kommun eller Sundbybergs stad är en kommun i Stockholms län. Den kommunala administrationen är belägen i stadsdelen Hallonbergen. Kommunens tätbebyggelse ingår i sin helhet i tätorten Stockholm. Sundbybergs kommun är Sveriges till ytan minsta.

Kommunen är belägen i södra delen av landskapet Uppland och består huvudsakligen av områden som en gång i tiden utgjorde delar av Bromma och Spånga socknar i Sollentuna härad. Den gränsar i söder, väster och norr till Stockholms kommun, i norr också till Sollentuna kommun och i öster till Solna kommun, alla i Stockholms län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1869 köpte Anders Petter Löfström (1831-1909) Sundbybergs gård med Duvbo, Dufvebols gård, och han var den drivande kraften bakom tillkomsten av Sundbybergs köping. Duvbo, som 1903 blev Duvbo municipalsamhälle, överfördes 1949 till Sundbybergs stad. År 1888 omvandlades Sundbybergs gård, en egendom som då tillhörde Anders Petter Löfström, till förorten Sundbyberg. Löfström hade gift sig 1856 och med sin familj flyttat 1862 till Mariehäll i Bromma, som han hade köpt samma år. Han arrenderade Sundbybergs gård med Duvbo från år 1864 och 1869 köpte han Sundbybergs gård med Duvbo.

Genom ombildning av Sundbybergs köping, som hade bildats 1888 genom utbrytning ur Bromma landskommun, bildades Sundbybergs stad, som fick sina stadsrättigheter 1927.

Gårdsnamnet Sundhby omtalas i källor från 1347. Förleden Sund antas syfta på ett historiskt sund beläget vid Bällstaåns mynning. Namnet Sundbyberg har sedan 1700-talet använts på ett område vid det gamla Sundby, som då tillhörde Bromma. Orden sund syftar till Bällstaån, vars vatten förr stod högre. Under slutet av 1700-talet lades tre hemman på platsen samman till ett säteri. Dess ägare Z. J. Strandberg ändrade 1775 gårdsnamnet Sundby gård till Sundbybergs gård.[5]

Det som idag är Marabouparken var ursprungligen parken som tillhörde Sundbybergs gård, men då Marabou förvärvade tomten 1916 kom parken att förfalla. Den gamla Sundby gård hade byggts på en äldre grund år 1785. I samband med att man ansökte om rivningstillstånd för den gamla gården ställdes krav från kommunledningen att parken skulle återställas samt för evigt upplåtas till Sundbybergsborna för rekreation. Sundbybergs gård revs 1935 till förmån för chokladfabriken Marabous nya kontorshus och nya laboratoriebyggnad belägen i nuvarande Marabouparken.

När Sieverts Kabelverk byggdes uppdagades flera intakta vikingagravar i området. Några lämnades kvar. På Sundbybergs museum förvaras en kropp, samt föremål, från en av gravarna.

Sundbyberg växte fram vid slutet av 1800-talet som en förstad till Stockholm till följd av järnvägens dragning längs Västeråsbanan (nuvarande Mälarbanan). Järnvägen drogs 1876 över den dåvarande herrgården Sundbybergs ägor. Första stadsplanekartan är daterad 1870. Sundbyberg växte fram som stationssamhälle och industriort och blev köping 1888 och fick stadsrättigheter 1927.

I slutet på 1800-talet låg Sundbyberg i Bromma socken. Avståndet till kyrkan i Bromma, Bromma kyrka, var stort. Sundbybergs grundare, Anders Petter Löfström, lät uppföra ett kapell 1878 i Sundbyberg. År 1877 reserverade han en högt belägen tomt, där Sundbybergs kyrka skulle byggas. År 1878 invigdes Sundbybergs kapell, som Löfström låtit bygga på en klippa vid Brunnsgatan 1 i avvaktan på att kyrktomten skulle tas i anspråk och frågan om "skilsmässa" från Bromma församling till egen församling kunde lösas. Kapellet användes också som skola. Med tiden blev kapellet för litet för att motsvara köpingens behov och under 1880-talet beslöt man att uppföra en kyrka på den mark, som Löfström hade donerat för stadens räkning. 1909 delades Bromma församling, så att Sundbyberg blev eget pastorat. Sundbybergs kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren (1877-1962) och invigdes 1911. Axel Sjögren var verksam i Stockholm från 1903 och har inte ritat några andra kyrkor. Sundbybergs kyrka uppfördes i jugendstil.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område utgör en del av Bromma socken, en mindre del av Solna socken och en mindre del av Spånga socken där vid kommunreformen 1862 landskommuner bildades med samma namn som socknarna.

Sundbybergs köping bildades 1888 genom en utbrytning ur Bromma landskommun. Det området motsvaras i grova drag av de nuvarande stadsdelarna Centrala Sundbyberg och Storskogen. Köpingskommunen ombildades 1927 till Sundbybergs stad.

Duvbo municipalsamhälle inrättades 3 juli 1903 i Spånga landskommun och upplöstes 1949 då området införlivades i Sundbybergs stad. Lilla Alby municipalsamhälle inrättades 19 juli 1907 i Solna landskommun, upplöstes 1943 när landskommunen ombildades till Solna stad, och området bröts sedan ur Solna stad 1949 och införlivades i Sundbybergs stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Från 1965 ingick Sundbyberg i Solna-Sundbybergs kommunblock. Någon sammanläggning genomfördes dock inte utan Sundbybergs stad ombildades vid kommunreformen 1971 till Sundbybergs kommun.[6] Samtidigt skedde ett områdesutbyte med Stockholms kommun: Till Sundbyberg överfördes ett område med 32 invånare och omfattande en areal av 2,38 km², varav allt land. I motsatt riktning (från Sundbyberg till Stockholm) överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,54 km², varav allt land.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I silversköld en röd bjälke belagd med en åska av samma metall åtföljd av trenne röda kugghjul två över och ett under.

Sundbybergs kommunvapen fastställdes för Sundbybergs stad 1928 och innehåller symboler för stadens då största industrier, mekanisk och elektrisk industri.

Även Duvbo municipalsamhälle hade ett eget vapen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sundbybergs kommun 1910–2018
År Invånare
1910
  
4 649
1920
  
6 920
1930
  
8 471
1940
  
10 992
1950
  
24 488
1960
  
27 068
1970
  
28 085
1980
  
25 717
1990
  
31 308
2000
  
33 868
2010
  
38 633
2018
  
49 910
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid.

http://www.sundbyberg.se/om-sundbyberg/ekonomi-statistik/befolkning.html

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 20 229 eller 40,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 49 424 den 31 december 2017).[8][9]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Andelen personer i kommunen födda utomlands var den 31 december 2017 30,25 % av befolkningen[8][9] (jämfört med 18.5 % på riksbasis).[9][10]

Det är stor variation mellan de olika kommundelarna när det gäller andelen utrikes födda (2011 års siffror):

Kommundel Andel utrikes födda (%)
Centrala Sundbyberg &&&&&&&&&&&&&016.20000016,2
Rissne &&&&&&&&&&&&&038.90000038,9
Hallonbergen &&&&&&&&&&&&&054.60000054,6
Lilla Alby &&&&&&&&&&&&&018.30000018,3
Storskogen &&&&&&&&&&&&&016.60000016,6
Duvbo &&&&&&&&&&&&&014.60000014,6
Ör &&&&&&&&&&&&&025.50000025,5
Ursvik &&&&&&&&&&&&&014.30000014,3
Brotorp/Järvastaden 0Fel i uttryck: Okänt ord "data"..Fel i uttryck: Okänt ord "data".data saknas
Restförda &&&&&&&&&&&&&047.90000047,9
Källa: Sundbybergs kommun

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Lötsjön sedd från Sundbybergs skidbacke.

Med befolkningen per den 31 december 2012.

Kommundel Folkmängd
Centrala Sundbyberg &&&&&&&&&&013119.&&&&&013 119
Rissne &&&&&&&&&&&07554.&&&&&07 554
Hallonbergen &&&&&&&&&&&05388.&&&&&05 388
Lilla Alby &&&&&&&&&&&04283.&&&&&04 283
Storskogen &&&&&&&&&&&02715.&&&&&02 715
Duvbo &&&&&&&&&&&02257.&&&&&02 257
Ör &&&&&&&&&&&01864.&&&&&01 864
Stora Ursvik &&&&&&&&&&&01686.&&&&&01 686
Lilla Ursvik &&&&&&&&&&&&0853.&&&&&0853
Brotorp/Järvastaden &&&&&&&&&&&&0938.&&&&&0938
Restförda &&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136
Källa: Sundbybergs stad - Befolkningsprognos 2013-2027, s. 4.

Dessutom finns Kymlinge, som i stort sett är obebyggt och till stora delar består av naturreservat.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Från 2016 omfattar kommunen ett enda distrikt, Sundbybergs distrikt[11], som dock marginellt skiljer från kommunens omfattning.

Postort[redigera | redigera wikitext]

Postorten Sundbyberg sammanfaller med kommunen med vissa marginella undantag i anslutning till kommungränsen. Postnumren ligger i serierna 172 XX och 174 XX.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Rissne tunnelbanestation

Sundbyberg har goda förbindelser med Stockholms innerstad, med tunnelbana, pendeltåg och bussar. Fjärrtågen på Mälarbanan gör också uppehåll vid Sundbyberg. Antalet tunnelbanestationer i kommunen är fem: Sundbybergs centrum, Duvbo, Rissne, Hallonbergen samt stationen Näckrosen som är delad med Solna. Dessutom ligger den ej färdigställda stationen Kymlinge inom Sundbyberg. Åren 1925-1959 fanns spårvagnsförbindelse med centrala Stockholm. Sundbyberg återfick spårvagnstrafik när Tvärbanans förlängning togs i bruk i oktober 2013. Även Tvärbanans Kistagren kommer att gå genom kommunen. Ett stort antal busslinjer trafikerar Sundbyberg.

Depåer[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen ligger flera av SL:s depåer för uppställning och underhåll av kollektivtrafikens fordon. Dessa är för busstrafiken Råstadepån, ett av landets största bussgarage samt för tunnelbanetrafiken Rissnedepån. I anslutning tal den sistnämnda planeras även en spårvagnsdepån för Tvärbanan[12].

Politik[redigera | redigera wikitext]

Maktskiftet 2007[redigera | redigera wikitext]

Staden har styrts av socialdemokraterna sedan dess grundande, men i valet 2006 vanns en historisk seger av en borgerlig allians bestående av m, fp, kd och c. I augusti 2007 meddelade emellertid de moderata ledamöterna i fullmäktige Michael Spira och Arne Wijkman att de byter parti till socialdemokraterna.[13][14] Formellt blev de politiska vildar. Kommunalrådet Bo Genfors (m) menade att de två aldrig har framfört någon stark kritik internt innan avhoppet, och tycker att avhopparna brister i respekt för väljarna och borde lämna sina uppdrag.[15]

Det var en tid oklart hur en ny styrande majoritet skulle gestalta sig.[16] Genfors avgick som kommunstyrelsens ordförande, och den 24 september valdes i stället Helene Hellmark Knutsson (s), som i omröstningen besegrade alliansens kandidat Nina Lundström (fp).[17] Samtidigt lämnade S+V+MP plus de två avhopparna in en motion för att utlösa möjligheten att avsätta alla förtroendevalda och därmed välja om vilka som sitter i olika nämnder och utskott. Därmed hade man formerat ett vänstersamarbete och rent formellt avsätter man alla förtroendevalda, inklusive den nyvalda kommunstyrelseordföranden.

Mandatfördelning i Sundbybergs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970323474
323474
4188,5
347
1973420746
420746
4190,3
338
1976420557
420557
4188,8
3110
1979421358
421358
4186,7
2516
19824221329
422329
4187,8
2417
19854191269
419269
4185,6
2615
198842332811
4233811
5180,7
3021
19914202226213
420613
5180,7
3120
199442422613
424613
5179,9
2922
199861934316
61934316
5175,08
2922
200251928314
5198314
5175,55
2724
2006*417415317
41745317
5177,19
2823
20104156224216
4156416
5178,85
2724
20144186434214
418643414
5579,43
3124
* År 2007 lämnade två av de 17 invalda moderaterna partigruppen och blev politiska vildar.
* I januari 2018 lämnade 6 av de 6 invalda miljöpartisterna partigruppen och blev politiska vildar. Därmed existerade inte längre MP i fullmäktige eller kommunstyrelse. Samtidigt gick mer än en tredjedel av MP Sundbybergs medlemmar ur partiet i protest mot att MP distriktsstyrelsen i Stockholm kört över den lokala medlemsföreningen.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Majoriteter[redigera | redigera wikitext]

Även om socialdemokraterna har varit involverade i alla majoriteter fram till 2006 har majoriteterna ändrats något i de olika mandatperioderna:

  • 1991–1994: s + fp (26 mandat av 51)
  • 1994–1998: s (minoritetsstyre med hoppande majoriteter, 24 mandat av 51)
  • 1998–2002: s + v + mp (28 mandat av 51; MP hoppade av sommaren 2002)
  • 2002–2006: s + v + mp (26 mandat av 51)
  • 2006–2007: m + fp + kd + c (26 mandat av 51; två moderater hoppade av till s sommaren 2007.)
  • 2007–2010: s + v + mp + vildar (27 mandat av 51)
  • 2010-2014: s + mp + c + kd (25 mandat av 51, minoritetsstyre)
  • 2014-2015: s + v + c + kd (29 mandat av 55, minoritetsstyre; Centerpartiet hoppade av samarbetet oktober 2015[18])
  • 2015- : m + mp + fp + c + kd (29 mandat av 55; majoritetsstyre)[19]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Marabouparken utsågs 2008 till Sveriges vackraste park[20][21].

Vattentornet i Tornparken.

Tornparken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tornparken

Tornparken är en central mötesplats i Sundbyberg. Här finns bland annat ett vattentorn, därav parkens namn. Vattentornet som stod klart 1912 är kulturminnesmärkt och stod sedan 1926 länge oanvänt. Det finns nu en restaurang i tornet.

Spjutkastaren[redigera | redigera wikitext]

Skulpturen är gjord av Carl Fagerberg och är placerad vid Fredsgatans rondell. Den var ursprungligen tänkt att placeras vid Stockholms stadion, där Fagerbergs "Kulstötaren" och "Stafettlöparna" än idag står, men då stora protester utbröt och bl.a. Stockholms skönhetsråd hade åsikter kom den aldrig att ställas upp där utan ställdes istället upp i nära anslutning till Sundbybergs Idrottsplats. Under 1990-talet uttalade dock Stockholms stad en önskan om att få "tillbaka" Spjutkastaren för att ställa upp den på den ursprungligt tänka platsen. En kompromiss blev att Stockholms stad fick låta gjuta en mindre kopia av Spjutkastaren som idag står uppställd vid Stockholms stadion där det klart framgår att det är en kopia av originalet.

Industribrunnen[redigera | redigera wikitext]

Skulpturen "Den lyckliga familjen" (en man och en kvinna med ett barn), är gjord av Carl Fagerberg 1934 och är placerad vid Sundbybergs torg. Brunnen pryds även av fyra stycken kopparreliefer som symboliserar stadens dåvarande fabriker såsom Marabou, Sieverts Kabelverk, Spis- & Knäckebrödsfabriken och Bryggeriet Kronan. Skulpturen skänktes till Sundbybergs stad av Marabou.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Sundbyberg har fyra vänorter[22]:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X (inb.)  S. 302
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 13. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  8. ^ [a b] ”Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund, kön och år”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/?rxid=829e7f78-0a75-4983-a87f-14ef69fd3349. Läst 13 juni 2018. 
  9. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2017 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2017. Totalt” (på sv). Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2017/. Läst 13 juni 2018. 
  10. ^ ”Utrikes födda efter födelseland och invandringsår 31 december 2017”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/utrikes-fodda-efter-fodelseland-och-invandringsar/. Läst 13 juni 2018. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ http://www.sundbyberg.se/download/18.7d36a2fa15f6c347fe1e48a4/1511798112179/Planbeskrivning.pdf
  13. ^ "Vi hoppar av m och blir socialdemokrater", artikel i Svenska Dagbladet 2007-08-09
  14. ^ Sundbyberg blir rött efter avhopp, artikel i Svenska Dagbladet 2007-08-09
  15. ^ Moderaterna kommenterar avhopp Arkiverad 8 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Mp vågmästare i Sundbyberg, artikel i Svenska Dagbladet 2007-08-10
  17. ^ Maktskifte i Sundbyberg, artikel i Svenska Dagbladet 2007-09-24
  18. ^ ”Sundbyberg kan bli grönblått”. Vi i Sundbyberg. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sundbyberg-kan-bli-gronblatt/dbbojA!4g6dPAnleGw@YzdQa3WS@A/. Läst 27 oktober 2015. 
  19. ^ Sundbybergs stad: "Fem partier bildar nytt styre i Sundbyberg", 2015-11-13 Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-11-13
  20. ^ http://www.marabouparken.se/
  21. ^ http://www.sverigesvackrastepark.se/
  22. ^ ”Sundbybergs vänorter”. Sundbybergs stad. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309133201/http://www.sundbyberg.se/omsundbyberg/vanorter.4.1af33d6f5bc512c717fff26739.html. Läst 15 mars 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]