Besksöta
| Besksöta | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Potatisordningen Solanales |
| Familj | Potatisväxter Solanaceae |
| Släkte | Potatissläktet Solanum |
| Art | Besksöta S. dulcamara |
| Vetenskapligt namn | |
| § Solanum dulcamara | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Besksöta, bittersöta (Solanum dulcamara) är en låg buske.
Beskrivning
Ibland kan grenarna vara förlängda till ett par meter, och då vanligen slingrande några få varv i en mycket utdragen spiral kring buskar eller ungträd.
Den blommar under juli och augusti med violetta, väldoftande blommor.
Ibland odlas en vitblommande sort.
Biotop
Besksötans växtlokaler är skuggrika och fuktiga ställen, helst bland snår vid sjö- och bäckstränder, vegetationsrika platser.
Habitat
Besksöta förekommer från södra Sverige upp till mellersta Norrland, i Norge upp till Trondheim samt i södra och mellersta Finland.
Etymologi
Dulcamara kommer av latin dulcis = söt och amaris = bitter, på grund av att kvistarna när de tuggas först smakar sött men sedan ger en bitter eftersmak.[1]
Namnen "besksöta" och "dulcamara" härleder sig av smaken hos unga grenar.
Användning
Kvistar av besksöta är användbara som läkemedel och bör insamlas den årstid då de inte bär blad.
Besksöta kommer till användning inom folkmedicinen och Extractum dulcamaræ är urindrivande och har använts som medel mot till exempel gikt, reumatism, utslag och sårnader samt som medel mot astma.[2]
Biverkningar
Besksöta innehåller giftet solanin.[3],[4] De gröna bären är mycket giftiga medan de mogna (röda) bären är mindre giftiga. Större doser (mer än tre tekoppar dagligen) av te på blad och årsskott kan leda till biverkningar som illamående, sväljsvårigheter och kramper.[2]
Bygdemål
| Namn | Trakt | Förklaring | Referens |
|---|---|---|---|
| Bittersöta | [5] | ||
| Kvesved | |||
| Matledskvistar | |||
| Pukaris | Djävulsris | ||
| Bosört | Blekinge, Bohuslän | [6] | |
| Pukeris | Halland | Puken = Hin onde, djävulen, d.v.s. djävulsris | |
| Galenbär | Skåne | [7] | |
| Giktris | Huskur för behandling av gikt | ||
| Galnebär | [8] | ||
| Hällbär | |||
| Ormbär | |||
| Trollbär | |||
| Villbär | |||
Vid början av 1800-talet var det svenska huvudnamnet Sötbesk Solan
Synonymer
subsp. dulcamara
- Dulcamara flexuosa Moench.
- Dulcamara lignosa Gilib.
- Lycopersicon dulcamara (L.) Medik.
- Solanum assimile Friv.
- Solanum dulcamara f. albiflorum Farw.
- Solanum dulcamara f. albiflorum House nom. illeg.
- Solanum dulcamara f. lucidum Mathe.
- Solanum dulcamara lus. atroviolaceum Mathe.
- Solanum dulcamara subsp. pusztarum (Soó) Soó.
- Solanum dulcamara var. canescens Farwell.
- Solanum dulcamara var. hirsutum Dunal.
- Solanum dulcamara var. indivisum Boiss.
- Solanum dulcamara var. ovatum Dunal.
- Solanum dulcamara var. palustre Dunal.
- Solanum dulcamara var. pubescens N.H.F.Desp.
- Solanum dulcamara var. pusztarum Soó.
- Solanum dulcamara var. rupestre Dunal.
- Solanum dulcamara var. tomentosum W.D.J.Koch.
- Solanum dulcamara var. villosissimum Desv.
- Solanum laxum Royle.
- Solanum lyratum Thunberg.
- Solanum lyratum f. purpuratum Konta & Katsuy.
- Solanum lyratum var. filamentaceum Hayashi.
- Solanum pseudopersicum Pojark.
- Solanum ruderale Salisb. nom. illeg.
- Solanum rupestre F.W.Schmidt.
- Solanum scandens Lam. nom. illeg.
- Solanum scandens Neck. nom. illeg.
- Solanum serpentini Borbás & Waisb.
var. marinum Bab.
- Solanum dulcamara f. littorale Raab.
- Solanum littorale Raab.
- Solanum marinum. (Bab.) Pojark.
Referenser
Noter
- ^ Corneliuson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17102-9
- ^ [a b] Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
- ^ R. F. Alexander, G. B. Forbes, and E. S. Hawkins (11 september 1948). ”A Fatal Case of Solanine Poisoning”. Br Med J. "2" (4575): ss. 518. doi:.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 85. ISBN 91-20-04445-3
- ^ Nordisk Familjebok (Uggleupplagan), band 26, spalt 293 {runeberg.org/nfcf|0169.html]
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 512 [1] C.W.K. Gleerup, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 535 [2] lC.W.K. Gleerup, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Tela Botanica - Flore Électronique
- ^ International Plant Names Index
Webbkällor
- Svensk Kulturväxtdatabas
- Den virtuella floran - Besksöta
- Besksöta i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Besksöta.
