Einar Beyron

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Beyron, Einar)
Einar Beyron
I Turandot.
Foto på omslaget till Scenen 1928.
FödelsenamnEinar Oscar Beyron
Födelsedatum24 februari 1901
FödelseortMalmö
Död26 mars 1979 (78 år)
DödsortStockholm
MakaBrita Hertzberg
BarnCatarina Ligendza
GenrerOpera, operett
RollTenor
År som aktiv19231959

Einar Oscar Beyron, född 24 februari 1901 i Malmö, död 26 mars 1979 i Stockholm, var en svensk operasångare (tenor), hovsångare, sångtextförfattare och teaterregissör. Han var bror till Henry Beyron.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Beyron studerade sång i Köpenhamn, Berlin och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Efter studierna debuterade han 1923 vid Stora Teatern i Göteborg där han därefter anställdes och gjorde operettroller.

John Forsell engagerade honom till Kungliga Operan 1926, där han under mer än 25 år var operans förstetenor. Beyron gjorde bland annat rollerna Pelléas i Pelléas och Mélisande och Calaf i Turandot vid de svenska premiärerna. Framträdde så sent som 1969 i Östra Husby kyrka, Vikbolandet, tillsammans med hustrun Brita Hertzberg under orgelackompajemang av Dag Kyndel.

Han var verksam som regissör i både Sverige och övriga Skandinavien, och gästspelade som sångare i hela Europa och USA. Bland annat sjöng han Tristan mot Kirsten Flagstads Isolde på La Scala i Milano.

Han var från 1932 gift med operasångaren Brita Hertzberg och de fick dottern operasångaren Catarina Ligendza.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • Brita Hertzberg, Einar Bejron [Beyron] 1928–1945. Hamburger Archiv für Gesangskunst. HAFG 10031. (www.hafg.de)
  • Brita Hertzberg, Einar Beyron. EMI 7 C 053-35416.
  • Wagner, Tristan und Isolde (utdrag), Kirsten Flagstad, Einar Beyron. La Scala, Milano 1947. Dir. V. de Sabata. Urania URN 22.105.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1927 Fritz Klangen i fjärran
Kungliga Operan
1945 Överste Octavio Giuditta
Franz Lehár, Paul Knepler och Fritz Löhne-Beda
Oscar Winge Malmö stadsteater
1954 Edwin Ronald Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Egon Larsson Oscarsteatern[1]
1954 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Lars Egge Oscarsteatern[2]
1956 Domare Aristide Forestier Can-Can
Cole Porter och Abe Burrows
Ivo Cramér Oscarsteatern[3]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1953 Sista valsen
Oscar Straus
Oscarsteatern[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]