Białogard

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Belgard” leder hit. För den mindre orten Białogarda i Pommerns vojvodskap, på tyska "Belgard an der Leba", se Białogarda.

Belgard är även en plats i staden Tallaght på Irland och det tidigare namnet på grevskapsdistriktet South Dublin.

Białogard
tyska: Belgard an der Persante
Stad och stadskommun
Marknadstorget i gamla staden
Marknadstorget i gamla staden
POL Białogard flag.svg
Flagga
POL Białogard COA 1.svg
Etymologi: Västslaviska för "vita borgen"
Land Polen Polen
Vojvodskap Västpommerns vojvodskap
Powiat Powiat białogardzki
Kommun Białogards stadskommun
Flod Parsęta
Höjdläge 31 m ö.h.
Koordinater 54°0′N 15°59′Ö / 54.000°N 15.983°Ö / 54.000; 15.983
Area 26 km²
Folkmängd 24 794 (31 dec 2012)[1]
Befolkningstäthet 954 invånare/km²
Stadsrättigheter 1299
Borgmästare Krzysztof Bagiński
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 78-200
Riktnummer (+48) 94
Registreringsskylt ZBI
GeoNames 3103556
Białogards läge i Polen.
Red pog.svg
Białogards läge i Polen.
Webbplats: www.bialogard.info

Białogard [bʲawˈɔgart], tyska: Belgard an der Persante, är en stad i nordvästra Polen och huvudorten i distriktet Powiat białogardzki i Västpommerns vojvodskap. Staden utgör en egen stadskommun (gmina miejska) administrativt och är självständig från den omgivande landskommunen med samma namn, Gmina Białogard. Staden Białogard har 24 794 invånare (2012).

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Białogard ligger i Västpommerns vojvodskap i det historiska landskapet Hinterpommern, vid floden Parsęta, 25 km sydost om Kołobrzeg och 25 km sydväst om Koszalin. Närmaste storstad är Szczecin, omkring 150 km åt sydväst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det finns arkeologiska spår av västslaviska bosättningar i området från omkring 500-talet och under 700-talet uppfördes en befästning här av pomoranerna. Namnet Białogard betyder ungefär "vita borgen" och syftar på en slavisk träbefästning på platsen under tidig medeltid.

Staden låg i gränstrakten mellan Polen och Pommern och erövrades av Polen flera gånger under 1000-talet och början av 1100-talet. Den var under denna tid en viktig handelsstad för bland annat handel med salt från Koszalin längs med floden Parsęta. Historikern Gallus Anonymus omnämner i början av 1100-talet staden som en rik bosättning och en viktig befästning. Under 1100-talet kom området under Pommerns kontroll och blev ett viktigt säte för de pommerska hertigarna. Från 1181 erkände Pommern den tysk-romerske kejsaren som länsherre. Hertigarna av Pommern uppmuntrade tyska bosättare att slå sig ned i området och 1299 gavs staden lybsk stadsrätt, 1307 stapelrätt.

Staden blomstrade ekonomiskt under 1500-talet. Reformationen infördes i Pommern 1534 och stadens borgare blev officiellt protestanter.

Trettioåriga kriget var förödande för staden, som förlorade omkring halva sin befolkning genom krig och pestepidemier. I Westfaliska freden 1648 tillföll staden Brandenburg-Preussen, från 1701 kungadömet Preussen.

Under preussiskt styre tillhörde orten från 1816 administrativt regeringsområdet Köslin i den preussiska provinsen Pommern. Staden växte under andra halvan av 1800-talet och 1900-talet genom industrialiseringen och anslutningen till järnvägsnätet 1858. Från 1871 blev den tillsammans med Preussen en del av det Tyska kejsardömet.

Under Weimarrepubliken var orten politiskt ett nationalkonservativt fäste och jordägare från trakten deltog i Kappkuppen. NSDAP uppnådde 61,8 % av rösterna i staden i riksdagsvalet 1933.

Under andra världskriget fick staden under de första krigsåren ta emot flyktingar från Ruhrområdet, sedermera även krigsfångar från östfronten och flyktingar från Ostpreussen. Staden intogs av Röda armén 4-5 mars 1945. Efter andra världskriget tillföll staden Polen i enlighet med Potsdamöverenskommelsen och den tyskspråkiga delen av befolkningen, som huvudsakligen stannat i staden fram till ockupationen, tvångsförflyttades nu väster om Oder-Neisselinjen. Staden tappade en stor andel av sin befolkning men återbefolkades gradvis av inflyttade polsktalande nybyggare från de östra gränsområdena mot Sovjetunionen samt södra och centrala Polen. Sedan 1945 bär staden officiellt det polska namnet Białogard.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen

Staden är en viktig järnvägsknut i Pommern. I staden korsas järnvägslinjerna Stargard Szczeciński - Gdańsk och Szczecinek - Kołobrzeg.

Staden är ansluten till vägnätet genom de regionala vägarna DW 163 (Kołobrzeg - Wałcz) och DW 166 (Żelimucha - Białogard).

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Aleksander Kwaśniewski

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Białogard, 1 april 2013.
  1. ^ Population. Size and Structure by Territorial Division. As of December 31, 2012. Główny Urząd Statystyczny (GUS), läst 29 juli 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]