Bing Crosby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bing Crosby
Bing Crosby 1951.jpg
Bing Crosby 1951.
FödelsenamnHarry Lillis Crosby
Född3 maj 1903
Tacoma, Washington, USA
Död14 oktober 1977 (74 år)
Madrid, Spanien
GenrerTraditionell pop, Jazz, Vocal[1]
RollSångare, skådespelare
År som aktiv1926–1977
SkivbolagBrunswick, Decca, Reprise, RCA Victor, Verve, United Artists
ArtistsamarbetenBob Hope, Dixie Lee, Peggy Lee, Dean Martin, Frank Sinatra, Fred Astaire, The Rhythm Boys, Rosemary Clooney, David Bowie, Louis Armstrong, The Andrews Sisters
Bing Crosby i filmen Road to Singapore (från 1940).
Bing Crosby, 1942.
Bing Crosby, 1977.

Harry Lillis "Bing" Crosby, född 3 maj 1903 i Tacoma, Washington, död 14 oktober 1977 i Madrid, Spanien, var en amerikansk sångare och skådespelare. Han var särskilt känd som sångare och var mycket populär på 1940- och 1950-talen.

Crosbys största hit var inspelningen 1942 av Irving Berlins sång "White Christmas", som kom att bli en av världens verkliga storsäljare. Till 1998, då Elton John släppte singeln "Candle in the Wind 1997" (med undertiteln England's Rose), till prinsessan Dianas minne, var Bing Crosbys singelinspelning den som sålts i störst antal exemplar genom tiderna, enligt uppgift mer än 50 miljoner exemplar.[källa behövs] Bing Crosby gjorde sammanlagt cirka 1 700 grammofoninspelningar under sin karriär.[källa behövs] Av dem blev inte mindre än 22 så kallade guldskivor,[källa behövs] vilket innebär att de såldes i mer än en miljon exemplar i USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bing Crosby föddes i Tacoma i delstaten Washington. Föräldrarna var brittisk-amerikanska bokhållaren Harry Lowe Crosby (1871–1950) och irländsk-amerikanskan Catherine Harrigan (1873–1964). Bing föddes som nummer fyra i en barnaskara på sju varav den yngste brodern, George Robert (1913–1993), kom att bli känd som orkesterledaren Bob Crosby.

Under ungdomstiden var han nära vän med Al Rinker (bror till sångerskan Mildred Bailey). Crosby och Rinker uppträdde som en sång- och pianoduo när de upptäcktes av den populäre orkesterledaren Paul Whiteman. Whiteman kombinerade duon med ytterligare en vokalist, Harry Barris, och i denna sättning gjorde de stor succé som "Paul Whiteman's Rhythm Boys". Tillsammans med Whitemans orkester gjorde Crosby också sin filmdebut Jazzkungen (King of Jazz, 1930). Detta var hans stora genombrott och därefter var han en eftersökt artist på scen och i radio.

Bing Crosby hade från 1930 till 1950-talet regelbundna radioframträdanden och när TV blev ett allt mera dominerande medium kom även TV med i bilden. Bing ställde tidigt krav på radioproducenterna att programmen skulle vara inspelade i förväg och det fick till följd att man tvingades sätta in resurser för att utveckla inspelningstekniken, något som också kom att påverka videotekniken.

Bing Crosby gifte sig 1930 med Dixie Lee, som blev mor till fyra barn. Efter att Dixie Lee avlidit träffade Bing Kathryn Grant, som blev hans maka 1957. Hon var då jämnårig med Gary Crosby, hans äldste son. Med Kathryn fick Bing ytterligare tre barn.

Bing Crosby var en hängiven golfspelare och en av hans golfvänner var medspelaren i filmserien ”Två glada sjömän i XXX” nämligen Bob Hope. Det var också i samband med en golfrunda i Madrid i Spanien, som Bing Crosby avled av en hjärtattack. Han valdes in i World Golf Hall of Fame 1978.

Hans sista TV-framträdande blev tillsammans med David Bowie, som spelades in för Bing Crosby's Merrie Olde Christmas den 11 september 1977. En numer klassisk julsång vid namn Peace on Earth/Little Drummer Boy. Denna show visades först i USA den 30 november 1977CBS i USA och 24 december 1977 i Storbritannien på ITV.

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Diskografi (22 guldskivor)[redigera | redigera wikitext]

  1. Sweet Leilani
  2. New San Antonio Rose
  3. White Christmas
  4. Silent Night
  5. Sunday Monday or Always
  6. Pistol Packin’ Mama (med Andrews Sisters)
  7. Jingle Bells (med Andrews Sisters)
  8. I’ll Be Home for Christmas
  9. Swinging on a Star
  10. Too-Ra-Loo-Ra-Loo-Ra
  11. Don’t Fence Me In (med Andrews Sisters)
  12. I Can’t Begin to Tell You
  13. McNamara’s Band
  14. South America Take It Away (med Andrews Sisters)
  15. Alexander’s Ragtime Band (med Al Jolson)
  16. Whiffenpoof Song
  17. Now Is the Hour (Maori Farewell Song)
  18. Galway Bay
  19. Dear Hearts and Gentle People
  20. Play a Simple Melody (med Gary Crosby)
  21. Sam’s Song (med Gary Crosby)
  22. True Love (med Grace Kelly)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]