Birgit Schlyter
| Birgit Schlyter | |
 Birgit Schlyter, 2021. | |
| Född | 7 september 1950 Umeå |
|---|---|
| Medborgarskap | Svenskt |
| Alma mater | Stockholms universitet |
| Make | Paul Schlyter |
| Webbplats | https://birgitschlyter.se |
Birgit Schlyter, född (Nilsson) 7 september 1950 i Umeå, är en svensk språkvetare och prof. em. i Centralasienstudier vid Stockholms universitet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Birgit Schlyter disputerade 1985 vid Stockholms universitet på avhandlingen Case Marking Semantics in Turkish – ett studium i grammatisk teori och det språkliga uttryckets referentiella och gestaltande kapacitet. I senare forskning har Schlyter arbetat med sociolingvistiska frågor rörande mångspråkighet, språkpolitik och människors identifiering med och lojalitet till ett språk i relation till den samhällsutveckling som de omfattas av. Fokus har legat på centralasiatiska turkspråk, såsom uzbekiska, karakalpakiska och uiguriska. Under åren 2005–2008 var hon gästprofessor och affilierad forskare vid den uzbekiska vetenskapsakademien i Tashkent.
Schlyter har haft en framträdande roll i uppbyggnaden av Centralasienstudier som en ny akademisk disciplin i Sverige efter Sovjetunionens och östblockets upplösning.[1][2] Som landets första professor i Centralasienstudier vid Stockholms universitet från 2009 till pensioneringen 2018 utarbetade hon kursprogram i det nya ämnet till och med masternivå, och hon ledde flera internationella samarbetsprojekt med stationering i såväl Stockholm som Istanbul, där hon 2012–2014 var chef och forskningsledare för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul[3][4] och 2015–2017 affilierad forskningsprofessor vid Boğaziçi (Bosphorus) University.[5]
Som senior forskare har Birgit Schlyter slutfört manuskriptet till ett historiskt uigurisk-engelskt lexikon av den svenske turkologen Gunnar Jarring [6][7] samt medverkat i ett bokprojekt om ett svenskt konstnärskap (Anna Cassel) präglat av tidig 1900-talsesoterism.
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1997 - Language Policy in Independent Uzbekistan (Forum for Central Asian Studies, Stockholms universitet)
- 2005 - Prospects for Democracy in Central Asia, (redaktör och medförfattare, Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul & I. B. Tauris)
- 2007 - Pappas resväska (essäer av Orhan Pamuk, övers.fr. turkiskan, Norstedts)
- 2013 - "Multilingualism and Language Renewal in Ex-Soviet Central Asia" (The Handbook of Bilingualism and Multilingualism, Wiley and Blackwell)
- 2014 - Historiography and Nation-Building among Turkic Populations (redaktör och medförfattare, Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul)
- 2015 - Utsiktsplats Istanbul: Berättelser från turkfolkens värld (essäsamling, Atlantis)
- 2016 - "Jesus i den hårdföra manlighetens Turkiet" (essä om turkisk litteratur, Under strecket, Svenska Dagbladet, 25 augusti)
- 2017 - Kashgar Revisited: Uyghur Studies in Memory of Ambassador Gunnar Jarring (medredaktör och medförfattare, Brill)
- 2019 - "Brickan i stormaktsspelet" (essä om osmanska khediver, Axess nr 3)
- 2024 - An Eastern Turki-English Dictionary (lexikon kompilerat av Gunnar Jarring, bearbetning och utgivning med bibliografi och inledning, under tryckning, Brill)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nya positioner i geopolitikens ”svarta hål””. https://www.svd.se/a/983f19eb-23c0-3f5b-93ab-deafc650e860/nya-positioner-i-geopolitikens-svarta-hal. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Kulturskatter förevigas i virtuell värld”. https://www.svd.se/a/2758ef28-fb61-3509-8a40-cd42b45bc954/kulturskatter-forevigas-i-virtuell-varld. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Mer från Turkiet”. https://rektorsblogg.su.se/2013/09/12/mer-fran-turkiet/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Svenskar jubilerar i Istanbul”. https://www.dn.se/arkiv/familj/svenskar-jubilerar-i-istanbul/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Birgit Schlyter, Boğaziçi University”. https://asya.bogazici.edu.tr/prof-birgit-schlyter/. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Temadag om uigurernas i Centralasien, 24 nov 2018”. https://www.kalendarium.uu.se/infoglueCalendar/digitalAssets/2016_BifogadFil_flyer.pdf. Läst 8 maj 2024.
- ^ ”Uigurernas bästa vän”. https://www.axess.se/artiklar/uigurernas-basta-van/. Läst 8 maj 2024.