Uzbekiska
| Uzbekiska | |
| o‘zbekcha, o‘zbek tili | |
| Talas i | Afghanistan, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan |
|---|---|
| Antal talare | 41 miljoner[1] |
| Språkfamilj | Altaiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Uzbekistan |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | uz |
| ISO 639‐2 | uzb |
| ISO 639‐3 | uzb – inkluderande kod Individuella koder: uzn – Norduzbekiskauzs – Syduzbekiska |
 | |
Uzbekiska är ett turkspråk med 41 399 000 talare, varav 32 miljoner i Uzbekistan, 1,2 miljoner i Tadzjikistan, cirka 6 miljoner i Afghanistan, 551 000 i Kirgizistan, 330 000 i Kazakstan, 318 000 i Turkmenistan samt en del i Xinjiang.[1]
Uzbekiska skrevs före 1924 med det arabiska alfabetet. Mellan 1924 och 1940 användes i den uzbekiska sovjetrepubliken det latinska alfabetet. Efter det användes det kyrilliska alfabetet.
Sedan 1995 används återigen det latinska alfabetet, i det nu självständiga landet Uzbekistan.[1]
Uzbekiska är ett subjekt–objekt–verb-språk och agglutinerande.[1]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Orundad | Rundad | |
|---|---|---|
| Sluten | i | u |
| Mitten | e | o |
| Öppen | æ | ɒ |
Källa:[2]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Tonande och tonlösa konsonanter är separerade med |-tecken så att tonande konsonanter finns till höger.
| Labial | Dental | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||||
| Klusil | p | b | t̪ | d̪ | t͡ʃ | d͡ʒ | k | g | q | ʔ | |
| Frikativ | ɸ | s | z | ʃ | χ | h | ||
| Approximant | l | j | w | ||||
| Flappar | ɾ | ||||||
Källa:[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 Austin, Peter K. (2009). Tuhat keelt. Koolibri. sid. 144
- 1 2 ”Uzbek alphabet, pronunciation and language”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/uzbek.htm. Läst 10 maj 2020.
Se även
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på Uzbekiska. |
|