Birgitta Hammar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Birgitta Hammar
Född29 februari 1912[1]
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
Död17 juni 2011[1] (99 år)
Saltsjöbadens församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige[2]
SysselsättningÖversättare[3][4]
FöräldrarChristian Lovén[1]
Utmärkelser
Svenska Akademiens översättarpris (1959)
Redigera Wikidata

Birgitta Hammar, född Lovén 29 februari 1912 i Stockholm, död 17 juni 2011[5], var en svensk översättare.

Hon kom från en kulturell familj; farfars far Nils Lovén var präst och Danteöversättare, fadern Christian Lovén i många år ordförande i Kungliga Dramatiska Teaterns och Kungliga Teaterns (Operans) styrelser. Hammar tog studentexamen vid Lyceum för flickor 1931 och studerade sedan franska i Paris under ett år. Hemkommen läste hon romanska språk vid Stockholms högskola och var sedan under fem års tid redaktionsbiträde på veckotidningen Nu. En av arbetsuppgifterna var att översatta artiklar till tidskriften. Hon gifte sig 1936 med Albert Hammar och 1938 föddes det första av tre barn.

Hammar var en flitig översättare med omkring 170 översättningar på sin meritlista, främst från engelska men även i mindre utsträckning från tyska, danska, franska och norska. Mest känd var hon för sina översättningar av P.G. Wodehouses böcker. En dödsruna över henne av Sven Sahlin, ordförande i Svenska Wodehousesällskapet, och Johan Hakelius, preses i Wodehouseakademien, trycktes i Svenska Dagbladet den 28 juni 2011.[6]

Hon var fackligt aktiv i Svenska Översättarförbundet och 1955–1963 och 1965–1967 medlem av förbundets styrelse. Hon var vidare sekreterare i styrelserna för Grafiska Institutet och Institutet för högre reklam- och kommunikationsutbildning (IHR) från 1964.[7]

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Per Axbom: Den omöjliga översättningen:: om den litterära översättningens anpassning till en ny kultur (Institutionen för kommunikationsvetenskap, Högskolan i Jönköping, 1994)
  • Den Lovénska fyrklövern: Birgitta, Cecilia, Agneta och Elisabeth: en skrift om de fyra systrarna författad av deras respektive barn, som alla således är kusiner (Saltsjöbaden: Tomas A. Hammar, 2010)
  • Birgitta Hammar: "Konsten att översätta: en enquête bland nio översättare". I tidskriften BLM, 1953:7, s. 519–520
  • Hillevi Johansson: The Catcher in the Rye: Räddaren i nöden och Räddaren i nöden: två översättningar 1953 och 1987 (Litteraturvetenskapliga inst., Stockholms universitet, 1992)
  • Axel Liffner: "Bertie Woosters väninna", i dagstidningen Aftonbladet, 10 maj 1954. Omtryckt i Liffner, Axel: 12 + 1: samtal med svenska översättare (Ruin, 2013), s. 16–19
  • Georg Svensson: "Om att översätta Wodehouse". Förord till Wodehouse om Wodehouse (1981), s. 11–18
  • Bo Westin: "Plum och Birgitta Hammar". I tidskriften Med andra ord, nr 16/17 (1998), s. 4–8

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok, omnämnd som: 19120229-0944 Hammar, Gurly Birgitta Maria Elisab., läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, 13 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Birgitta Hammar, 1912–2011, Svenskt översättarlexikon: Birgitta_Hammar, läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: BirgittaHammar, omnämnd som: Gurly Birgitta Maria Elisabeth Hammar, läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Birgitta Hammar, dödsannons”. Svenska Dagbladet. 26 juni 2011. https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/361900. Läst 30 juli 2011. 
  6. ^ ”Birgitta Hammar, minnesruna” (pdf). Svenska Dagbladet. 28 juni 2011. http://wwwc.svd.se/pdf/familj/get_file.asp?week=26&year=2011&Part=sidor&filename=SVD-20110628-A031%20FAM%201F1.pdf. Läst 30 juli 2011. [död länk]
  7. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 96

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]