Björn Bjuggren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Björn Bjuggren
Information
Född 29 januari 1904
Karlsborg, Sverige
Död 4 april 1968 (64 år)
Stockholm, Sverige
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Tjänstetid 1924-1964
Grad Generallöjtnant

Björn Gustaf Eriksson Bjuggren, "Bjuggas", född 29 januari 1904 i Karlsborg, död 4 april 1968 i Stockholm[1], var en svensk flygare, militär och generallöjtnant.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Björn Bjuggren, som var son till överste Erik Bjuggren (1874–1963) och Ketty Ellsén, utnämndes till officer i Fortifikationen 1924 och blev löjtnant 1928, inledningsvis vid Fortifikationen och 1934 i Flygvapnet. Efter flygskolan, Artilleri- och ingenjörhögskolan, Kungliga Tekniska högskolan och Krigshögskolan utnämndes han till kapten i Flygvapnet 1937. Under 1934 genomförde han försök att öka bombflygplanens precision med införandet av störtbombfällningstaktiken. Under 1939–1940 medverkade han som stabschef i Svenska frivilligflottiljen i Finland (F 19). Han var 1940–1941 chef för den kommission som genomförde inköpen av Caproni Ca.313 och Reggiane Re.2000 i Italien.

Han blev major 1941, var flottiljchef för Jämtlands flygflottilj (F 4) åren 1942–1947, från 1943 som överstelöjtnant och från 1946 som överste. Under hans tid vid Jämtlands flygflottilj var han även Chef för Norra flygbasområdet (Flybo N) åren 1943 och 1944. Han blev chef för Flygkrigshögskolan (FKHS) 1947, och därefter eskaderchef vid Första flygeskadern, och generalmajor 1952, och stannade på posten till 1964, då han blev generallöjtnant i reserven. Den 1 januari 1965 tillträdde han posten som krigsmaterielinspektör och förblev på posten till sin död 4 april 1968.

Bjuggren omnämns ibland som "det moderna svenska attackflygets fader". Han invaldes 1945 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Han var gift första gången 1928–1932 med Ingert Malmberg (1908–1967), dotter till musikskriftställaren Helge Malmberg och skådespelaren Anna Rosenbaum, samt andra gången 1933 med danskonstnären Jeanna Falk (1901–1980).[1][2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1937Bombflyget
  • 1942Svenska flygare i österled
  • 1965Attack!

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Bjuggren, Björn G E:son, generalmajor, Gbg i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1963 / s 117.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796-1995. Stockholm: Akad. sid. 145. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.) 
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 45-46. ISBN 978-91-637-1183-1 


Företrädare:
Egmont Tornberg
Chef för Jämtlands flygflottilj
1943-1947
Efterträdare:
Carl Otto Hugosson
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Chef för Norra flygbasområdet
1943-1944
Efterträdare:
Herman Sundin
Företrädare:
Gustaf Adolf Westring
Chef för Flygkrigshögskolan
1947–1949
Efterträdare:
Björn Lindskog
Företrädare:
Paulus af Uhr
Chef för Första flygeskadern
1952–1964
Efterträdare:
Stig Norén