Bjursele

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bjursele är en by i Norsjö kommun i Västerbottens län. Byn ligger bredvid sjön Bjurselet, 13 km öster om Norsjö samhälle. Byns äldsta bevarade hus är från 1782.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Soldaten Lars Larsson Knipa (1743-1804)[1] från rotet 83 Knipa i Ersmark, Skellefteå landsförsamling och född i Kusmark, Kågedalen[1], begärde den 13 september 1777 hos landshövdingen att få inrätta ett nybygge i Bjursele. Den 20 september bestämdes att det skulle hållas en syn på området. Lars Larsson gjorde anspråk på ängar som man i Pjäsörn tidigare gjort anspråk på. Det gällde ängar på ömse sidor om Bjurmyrbäcken, på ömse sidor om Bjurselet samt fräkenskörden i Björnträsket och Näverkåtaträsket. Ängarna gav tillsammans 16 skrindor hö. Pjäsörn gick inte emot Lars Larsson Knipas utsyning, även om inte någon syn ännu hade hållits.[2]

Därmed var Bjursele grundat och Knipas träbyggnad där en sida utgjordes av en bergvägg var den första bosättningen på platsen. Idag står en samlingslokal med tillhörande bakstuga i byn - Kniiplogen, döpt efter byns grundare (om än med mer dialektalt färgad stavning), som används flitigt av invånarna.

Lars Larsson Knipa hade tre barn: Catharina Larsdotter, (1778-1778), Jakob Larsson (1779-1862) samt Lars Larsson-Bjursell (1782-1859). Sistnämnde var den förste att använda ortsnamnet som efternamn.

Denne Larsson-Bjursell fick i sin tur fyra barn, varav en gavs samma namn som fadern: Lars Larsson Bjursell (1810-1899). Larsson Bjursell gifte sig 1832 med Chatarina Olofsdotter (1801-1855) och en av deras söner gavs också han namnet Lars.

Denne Lars, som var den siste att använda det dubbla efternamnet Larsson-Bjursell (1843-1887), gifte sig 1865 med Maria Magdalena Persdotter (1840-1915). Tillsammans fick Lars och Maria Magdalena åtta barn, vilka blev de första att använda efternamnet Bjursell utan tillägg av Larsson:

Lars Rikard Bjursell (1866-1938); Hilda Catharina Bjursell (1868-1943); Per August Bjursell (1871-1873); Hilma Maria Bjursell (1872-1949); Per August Bjursell (1875-?); Hanna Kristina Bjursell (1877-1881); Olof Edvard Bjursell (1879-1970) samt Hedda Karolina Bjursell (1881-1960).[3]

I Bjursele framodlades, runt förra sekelskiftet, Bjurseleklövern.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

  • Författaren Stieg Larsson bodde i sin ungdom i byn, och beskrev Bjursele i sin roman Män som hatar kvinnor som "i det närmaste en reklamaffisch för västerbottnisk landsbygd".[4]
  • Musikern Björn Yttling är uppvuxen i Måggliden nära Bjursele, och på LP:n Seaside Rock finns spåret Next Stop Bjursele, där det beskrivs hur en Roland D-50 hade kunnat hindra en postbuss från att köra i ån i Bjursele.[5]
  • Sångaren Tommy Körberg var som spädbarn fosterbarn i byn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Indiko, kyrkböcker på nätet
  2. ^ Skellefteå socken 1650 - 1790. Ulf Lundström. Skellefteå museum.
  3. ^ ”Klockarsläkten - Ättlingar till Olof Pehrsson i Storliden, Norsjö fs”. patriklundstrom.com. http://patriklundstrom.com/slakt/klockar.htm. Läst 27 december 2016. 
  4. ^ S. Larsson (2005) Män som hatar kvinnor. Norstedts förlag.
  5. ^ Peter Bjorn & John: Seaside Rock Vinyl-LP. Columbia Records 2008.