Bjursele
Bjursele är en by i Norsjö kommun i Västerbottens län. Byn ligger bredvid sjön Bjurselet, 13 km öster om Norsjö samhälle.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Soldaten Lars Larsson Knipa (1743-1804)[1] från rotet 83 Knipa i Ersmark, Skellefteå socken och född i Kusmark, Kågedalen[1], begärde den 13 september 1777 hos landshövdingen att få inrätta ett nybygge i Bjursele. Den 20 september bestämdes att det skulle hållas en syn på området. Lars Larsson gjorde anspråk på ängar som man i Pjäsörn tidigare gjort anspråk på. Det gällde ängar på ömse sidor om Bjurmyrbäcken, på ömse sidor om Bjurselet samt fräkenskörden i Björnträsket och Näverkåtaträsket. Ängarna gav tillsammans 16 skrindor hö. Pjäsörn gick inte emot Lars Larsson Knipas utsyning, även om inte någon syn ännu hade hållits.[2] Därmed var Bjursele grundat och Knipas träbyggnad där en sida utgjordes av en bergvägg var den första bosättningen på platsen. Idag står en samlingslokal med tillhörande bagarstuga i byn - Kniiplogen, döpt efter byns grundare (om än med mer dialektalt färgad stavning). Byns äldsta bevarade hus är från 1782.
Namnet Bjursell[redigera | redigera wikitext]
Lars Larsson Knipa hade tre barn: Catharina Larsdotter, (1778-1778), Jakob Larsson (1779-1862) samt Lars Larsson-Bjursell (1782-1859). Sistnämnde var den förste att använda ortsnamnet som efternamn. Denne Larsson-Bjursell fick i sin tur fyra barn, varav en gavs samma namn som fadern: Lars Larsson Bjursell (1810-1899). Larsson Bjursell gifte sig 1832 med Chatarina Olofsdotter (1801-1855) och en av deras söner gavs också han namnet Lars. Denne Lars, som var den siste att använda det dubbla efternamnet Larsson-Bjursell (1843-1887), gifte sig 1865 med Maria Magdalena Persdotter (1840-1915). Tillsammans fick Lars och Maria Magdalena åtta barn, vilka blev de första att använda efternamnet Bjursell utan tillägg av Larsson.[3] Släkten Bjursell lever ännu kvar i Norsjö kommun.
Kulturmiljö[redigera | redigera wikitext]
Odlingslandskapet är representativt för inlandets lidbebyggelse, samtidigt som det representerar den omfattande myrodlingsverksamheten i länet. Stenvalvsbron på länsväg AC 791 över Bjurselebäcken byggdes 1924 av Oskar Finnberg, Norsjö, är utpekad som kulturhistoriskt värdefull.[4]
I Bjursele framodlades, runt förra sekelskiftet, Bjurseleklövern. Kortfilmen "Bröder i midnattssol" med Lennart Jähkel och Jacob Nordenson spelades 2015 in i Bjursele.[5]
Personer från orten[redigera | redigera wikitext]
- Författaren Stieg Larsson bodde i sin ungdom i byn, och beskrev Bjursele i sin roman Män som hatar kvinnor som "i det närmaste en reklamaffisch för västerbottnisk landsbygd".[6]
- Musikern Björn Yttling är uppvuxen i Måggliden nära Bjursele, och på LP:n Seaside Rock finns spåret Next Stop Bjursele, där det beskrivs hur en Roland D-50 hade kunnat hindra en postbuss från att köra i ån i Bjursele.[7]
- Sångaren Tommy Körberg var som spädbarn fosterbarn i byn.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Indiko, kyrkböcker på nätet”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060820231849/http://www.ddb.umu.se/. Läst 9 maj 2019.
- ^ Skellefteå socken 1650 - 1790. Ulf Lundström. Skellefteå museum.
- ^ ”Klockarsläkten - Ättlingar till Olof Pehrsson i Storliden, Norsjö fs”. patriklundstrom.com. http://patriklundstrom.com/slakt/klockar.htm. Läst 27 december 2016.
- ^ Kulturmiljöprogram 2010, Norsjö kommun
- ^ https://www.norran.se/nyheter/tystnad-tagning-i-bjursele/
- ^ S. Larsson (2005) Män som hatar kvinnor. Norstedts förlag.
- ^ Peter Bjorn & John: Seaside Rock Vinyl-LP. Columbia Records 2008.