Blåväppling
| Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-08) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Blåväppling | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Trigonellor Trigonella |
| Art | Blåväppling Trigonella caerulea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trigonella caerulea | |
| Auktor | (Linné)Ser. |
| Synonymer | |
|
Trigonella melilotus-coeruleus (Linné)Asch. & Graebn. Trigonella melilotus-coerulea (Linné)Asch. & Graebn. Trigonella coerulea (Desr.)Ser. Trifolium caeruleum Linné Trifolium caerulea Linné Melilotus coeruleus (Linné)Desr. Melilotus coerulea (Linné)Desr. | |
Blåväppling (Trigonella caerulea)[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12] är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Nicolas Charles Seringe. Enligt Catalogue of Life[13][14] ingår Blåväppling i släktet trigonellor och familjen ärtväxter, men enligt Dyntaxa[15] är tillhörigheten istället släktet trigonellor och familjen ärtväxter. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[15] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[13]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Blåväppling används som smaksättning i den schweiziska osten Schabziger. Den är även användbar i hemgjorda pålägg, som brödkrydda, i osträtter, i dippsåser, andra såser och soppor. Framför allt används den i Schweiz och Sydtyrolen, men även i Tyskland, bland annat. i den rhenländska rätten "Himmel und Erde", d.v.s. potatismos med inblandning av äpplen[16].
Blåväppling är släkt med bockhornsklöver, men mildare i smaken[16]. Den skördas genom att skära av plantan cirka 15 centimeter ovan jord under tidig blomning. Detta torkas sedan och mals till ett fint pulver, som utgör själva kryddan. Även fröna kan ibland användas.[17]
Torkade blad kan användas till örtte och de torkade fröna kan användas i kryddblandningar som exempelvis adjika.[18]
Blåväppling odlas också som foderväxt runtom i Europa.[19]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
-
Trigonella caerulea - Museum specimen
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Heywood,V.H. & Ball,P.W., 1968 Leguminosae.In:Flora Europaea Vol.2.ed.Tutin,T.G.et al.
- ^ Czerepanov,S.K., 1981 Plantae Vasculares, URSS. Leningrad.
- ^ Grossheim, A.A., 1952 Flora Kavkaza, Vol.5. Moscow,Leningrad. (Rus)
- ^ Ulziykhutag, N., 1989 Bobovye Mongolskoi Narodnoi Respubliki, Vol.2. Doct.Thes.
- ^ Pavlova,N.S., 1989 Fabaceae. In Plantae...Orientis Extremi.Vol.4.Leningrad(Rus)
- ^ Vassilczenko, I.T., 1987 In:Flora Partis Europaeae URSS, Vol.6. Leningrad.(Rus)
- ^ Greuter,W. et al. (Eds.), 1989 Med-Checklist Vol.4 (published)
- ^ Yakovlev G, Sytin A & Roskov Y, 1996 Legumes of Northern Eurasia. Royal Botanic Gardens, Kew.
- ^ Grossheim,A.A., 1941 In: Flora URSS Vol. 11. Mosqua, Leningrad. (Rus)
- ^ Wei,Z. & Huang,Y.Z., 1998 Galega &... In: Fl.Reip.Pop.Sinicae, 42(2) (Leguminosae 5)
- ^ Ivimey-Cook, R.B., 1968 In: Flora Europaea, Vol.2. Cambridge.
- ^ Seringe,N.C., 1825 Prodr.Vol.2
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (14 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11480060. Läst 26 maj 2014.
- ^ ILDIS World Database of Legumes Arkiverad 17 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Dyntaxa Trigonella caerulea
- ^ [a b] ”Was ist Schabzigerklee? - Gewürzlexikon” (på tyska). Zauber der Gewürze. 23 juli 2020. https://www.zauberdergewuerze.de/magazin/gewuerzlexikon/was-ist-schabzigerklee. Läst 29 april 2025.
- ^ Regina (19 februari 2022). ”Schabzigerklee: Anbau, Verwendung & Wirkung” (på tyska). Plantura. https://www.plantura.garden/kraeuter/schabzigerklee/schabzigerklee-pflanzenportrait. Läst 29 april 2025.
- ^ Vetlesen, Kari (2025-06-17). ”ostekløver” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/ostekl%C3%B8ver. Läst 4 augusti 2025.
- ^ ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5v%C3%A4ppling. Läst 4 augusti 2025. [inloggning kan krävas]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Trigonella caerulea.
Wikispecies har information om Trigonella caerulea.
