Blasieholmstorg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blasieholmstorg, juli 2011.

Blasieholmstorg är ett torg vid BlasieholmenNorrmalm i Stockholm.

Det ligger mellan Stallgatan och Arsenalsgatan, och är cirka 80 x 20 meter stort. På varje sida om Blasieholmstorg står en bronshäst, som är en avgjutning av de bysantinska hästarnaMarkusplatsen i Venedig. Torget fick sitt namn i början av 1800-talet. Torget kan ligga utanför Blasieholmen, eftersom Stallgatan kan anses vara Blasieholmens gräns mot resten av Norrmalm. I slutet av 1640-talet flyttades Stockholms örlogsbas från nuvarande Blasieholmen till Skeppsholmen. I den stadsplan som upprättades därefter, styckades på Drottning Kristinas initiativ tomter av vid den rektangulära torgytan. Under 1650- och 1660-talet bebyggdes tomterna med palats. Till det yttre har miljön kring torget därefter bibehållit sin karaktär.[1]

Omgestaltningen av Blasieholmstorg genomfördes 1989 tillsammans med skulptören Sivert Lindblom. De två grönärgade, naturtrogna bronshästar står med sina huvuden riktade ut mot dem som passerar längs deras sidor. De har fångats, mitt i steget, med de gående i riktningen mot Slottet och Kungsträdgården. Dessa bronsrepliker av hästar har säkert en och annan berest sett på San Marco-kyrkans loggia. Där finns kopiorna av de fyra ursprungliga förgyllda hästarna som erövrades som ett krigsbyte vid det fjärde korståget mot Konstantinopel 1204. De placerades sedermera ovanför entrén till kyrkan när den byggdes om på 1200-talet efter det att de ha stått förvarade i det marina förrådet, ”Arsenale”, mest för att eventuellt smältas ned på grund av legeringen hade en hög kopparhalt (98 %). Originalskulpturerna har sedan 1980 ersatts med kopior på grund av hotet från luftföroreningarna och finns idag att beskåda innanför kyrkans portar. Hästarna har en lång intressant historia från det att de stals från hästkapplöpnings-banan ”Hippodromen” i Konstantinopel där förmodligen ingått i en större skulpturgrupp dragande ett fyrspann med en skulptur av regenten stående i sitt hyllningsekipage. 1797 gjorde Napoleon hästarna till sina för att sätta upp dem på sin triumfbåge efter att ha besegrat Venedig men de lämnades tillbaka 1815. Hästarna har med tiden inspirerat till repliker runt om i världen. Förlagan till dem på Blasieholmstorg har varit från två avgjutningar som finns i Glyptoteket i Köpenhamn och som P.G. Bergman fått tillstånd att göra gipsformar av för bronsgjutning. Hästarna på Blasieholmstorg är inte fjättrade och drar inte ett fyrspann utan befinner sig här fria med de gående.

I slutet av 1640-talet flyttades Stockholms örlogsbas från nuvarande Blasieholmen till Skeppsholmen. I den stadsplan som upprättades därefter, styckades på Drottning Kristinas initiativ tomter av vid den rektangulära torgytan. Under 1650- och 1660-talet bebyggdes tomterna med palats. Till det yttre har miljön kring torget därefter bibehållit sin karaktär.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ajkay Anna von, Lindhagen Suzanne, Mandén-Örn Kerstin, red (1990). Tidernas Stockholm: kulturmiljöer av riksintresse. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. sid. 20-21. Libris 7746806. ISBN 91-85238-62-7 

Fastigheter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]