Blindtarmsinflammation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blindtarmsinflammation
latin: appendicit, typhlitis
Tarmsystemet med det maskformiga blindtarmsbihanget utmarkerat i rött
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K35 - K37
ICD-9540-543
DiseasesDB885
Medlineplus000256
eMedicinemed/3430  emerg/41
ped/127
ped/2925
MeSHC06.405.205.099 svensk C06.405.205.099 engelsk

Blindtarmsinflammation eller appendicit innebär att det maskformiga blindtarmsbihanget (latin appendix vermiformis) är inflammerat.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Etiologin till sjukdomen är oklar, och sannolikt multifaktoriell.[1][2]

Tillståndet tros uppkomma på grund av svullnad av bihangets lymfatiska vävnad, ibland i kombination med en fekalsten som blockerar bihangets öppning. Detta orsakar i sin tur överväxt av bakterier i bihanget, med ökat tryck och inflammation vilket ger upphov till symtomen.[3] Om det ökade trycket och inflammationen inte åtgärdas finns risk för brustet blindtarmsbihang och bukhinneinflammation.[4]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 7 % av befolkningen i Europa och Nordamerika drabbas under sin livstid. I u-länder är siffrorna lägre. Vanligaste åldern för insjuknande är 10–20 år, men kan ske i alla åldrar. Män drabbas något oftare än kvinnor.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

De typiska symptomen innefattar magsmärta – som initialt ofta sitter centralt kring naveln men senare vandrar neråt och ut mot höger sida av buken – och vidare feber, illamående samt kräkningar. Vanligtvis förvärras smärtan av rörelse, hosta och nysning.

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Klinisk undersökning[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal kliniska test finns för diagnostisera blindtarmsinflammation:

  • Psoas-tecken: man lyfter upp högerbenet genom att böja i höften. Om detta utlöser smärta talar det för att blindtarmen kan vara inflammerad.
  • Rovsigns-tecken: palpation från nedre vänstra delen av buken längs grovtarmen (som ett upp och ner vänt u), om detta utlöser stigande smärta när man närmar sig blindtarmen talar detta för inflammation i området.
  • Obturatoris-tecken: Lyft högerben och samtidigt rotation i höften utlöser smärta vid inflammation då den underliggande muskeln (musculus obturatorius) i denna rörelse spänns och trycker på blindtarmen
  • Dunphys-tecken: Hosta utlöser smärta över blindtarmen.
  • Blumbergs-tecken: Tryck över nedre vänstra delen av buken med plötsligt släpp utlöser smärta över blindtarmen till höger vid inflammation.

Laboratorietester[redigera | redigera wikitext]

Vid blindtarmsinflammation är vanligen antalet vita blodkroppar i blodet förhöjt, framför allt av typen neutrofiler. Även CRP-prov (snabbsänka) kan vara förhöjt som tecken på inflammation. Dessa prover är dock mycket ospecifika och andra tillstånd kan ge liknande värden.

Bildundersökningar[redigera | redigera wikitext]

Om radiologisk bildundersökning används är det vanligast med ultraljud eller skiktröntgen för att diagnostisera blindtarmsinflammation.

Magnetkameraundersökning kan vara av värde, speciellt hos kvinnor i början av sin graviditet.[5]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Åkomman behandlas oftast med en operation, varvid man avlägsnar det inflammerade blindtarmsbihanget. Operationen kan antingen göras med ett öppet snitt eller med så kallad titthålskirurgi. Ofta ges preoperativ antibiotikabehandling. Om var påträffas under operationen kan även postoperativ antibiotikabehandling ges.[6] I vissa fall där patienten inte opereras kan antibiotika ges. Utvärdering av vilka patienter som ska behandlas hur pågår fortfarande.[7]

Obehandlad kan sjukdomen leda till döden om bihanget spricker och tarminnehåll läcker ut i bukhålan.

Källor[redigera | redigera wikitext]