Sonografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Sonografi[1] eller "ultraljudsavbildning" är en medicinsk diagnostisk metod som bygger på reflektion av ultraljud i olika vävnader i kombination med signalbehandling som gör det möjligt att avbilda strukturer inne i kroppen och mäta bl.a. blodflöden utan behov av radioaktivitet eller kontrastmedel.

Princip[redigera | redigera wikitext]

Principen är densamma som för ekolod, att man via en piezoelektrisk givare (transducer) skickar in högfrekvent ljud i kroppen. Ljudet reflekteras i gränsskikt mellan olika vävnader (med olika ljudhastighet och akustisk impedans). Det reflekterade ljudet fångas sedan upp, vanligen i samma givare som sände ut signalen.

Valet av frekvens är en avvägning mellan spatial upplösning (bildupplösning) och penetration (hur djupt belägna strukturer man vill avbilda). Vanliga diagnostiska sonografiutrustningar arbetar i frekvenser 2-15 MHz. Ju djupare man vill undersöka desto lägre frekvens använder man, och hög frekvens ger bättre bildupplösning men fungerar bara till ett djup om några cm från huden.

Modaliteter[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av avancerad signalbehandling kan ultraljudsinformation presenteras på olika sätt - man kallar detta ultraljudsmodaliteter. Många modaliteter inkluderar dopplersonografi, som bygger på dopplereffekten utifrån förändring i frekvens på reflekterat ljud kan man få information om rörliga strukturer i olika delar av det undersökta området och denna information kan presenteras på olika sätt.

  • 2D eller B-mode (brightness) kallas den vanligast använda modaliteten som ger en 2-dimensionell bild som representerar en skiva genom vävnaden, där vätska blir mörk, vävnad får olika nivåer av grått, kalk (och ben) ses som vita konturer ofta med ekoskugga bakom.
  • M-mode - här presenteras rörliga strukturer på olika djup som ett svep längs en tidsaxel (kan även kombineras med dopplerinformation som sk färg-M-mode)
  • Färgdoppler - (ibland CD - colour doppler) färgkodad information om rörelse i vävnaden (typiskt blod som rör sig i blodkärl) läggs till en 2D-bild, och man kan inom vissa gränser visa riktning och hastighet på blodflöde.
  • Pulsad doppler - (ofta PW - pulsed wave) här fokuseras intresset på ett litet område i vävnaden (typiskt i hjärtat eller ett blodkärl) och flödesinformation från detta område presenteras på en tidsaxel.
  • Kontinuerlig doppler - (ibland CW som i continuous wave) även här presenteras dopplerinformation på en tidsaxel, men man registrerar alla flöden /rörliga strukturer längs en linje i vävnaden och förlorar information om djup, i gengäld kan man mäta högre hastigheter.
  • Vävnadsdoppler - här filtreras dopplerinformation annorlunda så att man fokuserar intresse på vävnad, typiskt hjärtvägg som ger starkare signal men rör sig långsamt- denna information kan i sin tur färgkodas eller presenteras på en tidsaxel.
  • Strain - genom bearbetning av 2D-bildsekvenser kan man analysera små förändringar mellan konsekutiva bilder, och därmed få information om hur vävnaden deformeras, typiskt deformation i olika delar av hjärtväggen under en hjärtcykel - även denna information kan färgkodas eller ritas mot en tidsaxel.
  • Duplex/Triplex - används ibland som benämning på kombinationer av två resp tre modaliteter (B-mode och en eller flera varianter av doppler).

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Sonografi gör det möjligt att ganska snabbt, enkelt och smärtfritt mäta storleken på olika organ, leta efter patologiska strukturer såsom blodproppar, tumörer, cystor, bedöma storlek och rörlighet på till exempel hjärtats olika delar (se även ekokardiografi), mäta flödeshastigheter i blodkärl, diagnostisera bihåleinflammation. Sonografi används också som vägledning vid invasiva ingrepp som kateterisering av blodkärl, riktade biopsier, tappningar och intrauterina transfusioner.

Graviditetsultraljud[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ultraljud (graviditet)

Inom mödravården görs en rutinmässig sonografi av foster under graviditeten, för att bl.a. bestämma storlek på foster (hjälp att tidsbestämma förlossning).

Ekokardiografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ekokardiografi

Sonografi av hjärtat används för att bedöma t.ex. hjärtats pumpfunktion, hjärtklaffar och medfödda hjärtfel.

Kärlsonografi[redigera | redigera wikitext]

Kärlsonografi innebär ultraljudsundersökning av blodkärl, och används för att diagnosticera kärlsjukdomar såsom ateroskleros, artäremboli, ventrombos, venös insufficiens och vid utredning av halsartärer vid hotande stroke.

Leverelastografi[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av shear wave elastografi (SWE)[2][3] kan man mäta vävnads elasticitet och därigenom bestämma grad av fibros i t.ex. levervävnad. Tidigare användes leverbiopsi som "gold standard", men med denna moderna teknik behöver patienten inte genomgå ett invasivt ingrepp. Metoden har dessutom den fördelen att utföraren kan välja vilket/vilka leversegment som ska undersökas, vanligtvis 5, 7 och/eller 8, eftersom SWE tekniken utförs i realtid. Till skillnad från metoden Fibroscan går SWE teknik utmärkt att utföra på patienter med ascites och/eller steatos.[4] SWE på lever är en lämplig undersökning för en Sonograf att utföra vid röntgenkliniken.

Yrkesgrupper[redigera | redigera wikitext]

Sonograf är en yrkesgrupp specialiserad på sonografi, många BMA ägnar sig på heltid åt ultraljud men metoden används flitigt även av läkare inom många specialiteter såsom kliniska fysiologer, radiologer, kardiologer, gynekologer, urologer, ögonläkare, en del gastroenterologer, neurologer, akutläkare, neonatologer och allmänläkare/sköterskor (blåsvolym). Röntgensjuksköterskor som gått uppdragsutbildning (finns på KI) till Sonograf utför därefter självständigt ultraljudsundersökningar samt skriver svar till egenhändigt utförda ultraljudsundersökningar. Sonographer finns som yrkestitel i många andra länder, men inte ännu i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sonografi bättre än ultraljudsundersökning”. http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/1999/temp/pda19216.pdf. Läst 15 september 2017. 
  2. ^ ”Shear Wave Elastography for Evaluation of Liver Fibrosis”. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223144123/http://www.jultrasoundmed.org/content/33/2/197.full. Läst 29 december 2014. 
  3. ^ ”EFSUMB Guidelines Elastography”. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223134517/http://elastografia.ru/upload/iblock/66f/66f89dc0f6693e57cdad15204749b5ad.pdf. Läst 23 december 2014. 
  4. ^ [http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718 ”A Pilot Study Estimating Liver Fibrosis With Ultrasound Shear-Wave Elastography: Does the Cause of Liver Disease or Location of Measurement Affect Performance? Read More: http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718”]. http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718. Läst 23 december 2014.