Sonografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Sonografi[1] eller "ultraljudsavbildning" är en medicinsk diagnostisk metod som bygger på reflektion av ultraljud i olika vävnader i kombination med signalbehandling som gör det möjligt att avbilda strukturer inne i kroppen och mäta bl.a. blodflöden utan behov av radioaktivitet eller kontrastmedel.

Princip[redigera | redigera wikitext]

Principen är densamma som för ekolod, att man via en piezoelektrisk givare (transducer) skickar in högfrekvent ljud i kroppen. Ljudet reflekteras i gränsskikt där den akustiska impedansen förändras mellan olika vävnader. Det reflekterade ljudet fångas sedan upp, vanligen i samma givare som sände ut signalen.

Valet av frekvens är en avvägning mellan spatial upplösning (bildupplösning) och penetration (hur djupt belägna strukturer man vill avbilda). Vanliga diagnostiska sonografiutrustningar arbetar i frekvenser 2-15 MHz. Ju djupare man vill undersöka desto lägre frekvens använder man, och hög frekvens ger bättre bildupplösning men fungerar bara till ett djup om några cm från huden.

Modaliteter[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av avancerad signalbehandling kan information om det undersökta området presenteras på olika sätt - som ett svep i tiden över en linje i vävnaden (sk "M-mode") rörlig bild "B-mode", en flödeskurva (kontinuerlig eller pulsad doppler) eller en bild med färgkodad flödesinformation "färgdoppler". Historiskt har man ofta använt termen "duplex" och ibland "triplex" för att beteckna kombinationen av två resp tre modaliteter (B-mode och en eller flera varianter av doppler).

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Sonografi gör det möjligt att ganska snabbt, enkelt och smärtfritt mäta storleken på olika organ, leta efter patologiska strukturer såsom blodproppar, tumörer, cystor, bedöma storlek och rörlighet på till exempel hjärtats olika delar (se även ekokardiografi), mäta flödeshastigheter i blodkärl, diagnostisera bihåleinflammation. Sonografi används också som vägledning vid invasiva ingrepp som kateterisering av blodkärl, riktade biopsier, tappningar och intrauterina transfusioner.

Graviditetsultraljud[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ultraljud (graviditet)

Inom mödravården görs en rutinmässig sonografi av foster under graviditeten, för att bl.a. bestämma storlek på foster (hjälp att tidsbestämma förlossning).

Ekokardiografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ekokardiografi

Sonografi av hjärtat används för att bedöma t.ex. hjärtats pumpfunktion, hjärtklaffar och medfödda hjärtfel.

Kärlsonografi[redigera | redigera wikitext]

Kärlsonografi innebär ultraljudsundersökning av blodkärl, och används för att diagnosticera kärlsjukdomar såsom ateroskleros, artäremboli, ventrombos, venös insufficiens och vid utredning av halsartärer vid hotande stroke.

Leverelastografi[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av shear wave elastografi (SWE)[2][3] kan man mäta vävnads elasticitet och därigenom bestämma grad av fibros i t.ex. levervävnad. Tidigare användes leverbiopsi som "gold standard", men med denna moderna teknik behöver patienten inte genomgå ett invasivt ingrepp. Metoden har dessutom den fördelen att utföraren kan välja vilket/vilka leversegment som ska undersökas, vanligtvis 5, 7 och/eller 8, eftersom SWE tekniken utförs i realtid. Till skillnad från metoden Fibroscan går SWE teknik utmärkt att utföra på patienter med ascites och/eller steatos.[4] SWE på lever är en lämplig undersökning för en Sonograf att utföra vid röntgenkliniken.

Yrkesgrupper[redigera | redigera wikitext]

Sonograf är en yrkesgrupp specialiserad på sonografi, många BMA ägnar sig på heltid åt ultraljud men metoden används flitigt även av läkare inom många specialiteter såsom kliniska fysiologer, radiologer, kardiologer, gynekologer, urologer, ögonläkare, en del gastroenterologer, neurologer, akutläkare, neonatologer och allmänläkare/sköterskor (blåsvolym). Röntgensjuksköterskor som gått uppdragsutbildning (finns på KI) till Sonograf utför därefter självständigt ultraljudsundersökningar samt skriver svar till egenhändigt utförda ultraljudsundersökningar. Sonographer finns som yrkestitel i många andra länder, men inte ännu i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sonografi bättre än ultraljudsundersökning”. http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/1999/temp/pda19216.pdf. Läst 25 juni 2016. 
  2. ^ ”Shear Wave Elastography for Evaluation of Liver Fibrosis”. http://www.jultrasoundmed.org/content/33/2/197.full. Läst 29 december 2014. 
  3. ^ ”EFSUMB Guidelines Elastography”. http://elastografia.ru/upload/iblock/66f/66f89dc0f6693e57cdad15204749b5ad.pdf. Läst 23 december 2014. 
  4. ^ [http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718 ”A Pilot Study Estimating Liver Fibrosis With Ultrasound Shear-Wave Elastography: Does the Cause of Liver Disease or Location of Measurement Affect Performance? Read More: http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718”]. http://www.ajronline.org/doi/abs/10.2214/AJR.13.11718. Läst 23 december 2014.