Blodgrupp är ett sätt att klassificera blod från olika individer inom en viss art, där man utgår från skillnader i blodcellers egenskaper. Vid blodtransfusioner är det nödvändigt att kontrollera att blodet som ska tillföras är kompatibelt med patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars kan uppstå.
Historia
År 1901 upptäckte Karl Landsteiner blodgrupperna A, B och 0 och blev 1930 tilldelad Nobelpriset i medicin för denna upptäckt. Typ 0 kallades ursprungligen typ C, men blev 0, eller på de flesta språk, O (för det tyska ordet "Ohne", som betyder "utan"). Typ AB upptäcktes nästa år.[1]
Blodgruppssystem
Det finns ca 35 olika grupper av antikroppar som förekommer i blodet, som korrelerar till antigen som finns på ytan av de röda blodkropparna, och som är ovanliga eller begränsade till etniska grupper. De vanligaste indelningarna är AB0 och Rh, men andra viktiga blodgrupper förekommer.
AB0-systemet
AB0-systemet, (eller ABO-systemet, där O står för tyskans "ohne Antigene"), är den vanligaste indelningen av blodgrupper. Redan år 1900 upptäckte Landsteiner AB0-systemet genom att blanda röda blodkroppar med serum från olika individer. Det resulterade i att blodet agglutinerade (klumpade ihop sig) till följd av de antikroppar som binder in till antigenen i AB0-systemet. Antigenerna i AB0-systemet består av oligosackarider, glykoproteiner och glykolipider. De byggs ihop av enzymer som finns kodade i generna hos varje individ. Därmed kodar inte generna för antigenerna som finns på de röda blodkropparna, utan för enzymerna som bygger dem. Dessa enzymer kallas A-transferas och B-transferas.
I AB0-systemet finns tre antigener, A, B, och H. De bildar fyra olika blodgrupper, A, B, AB och 0.
Blodtyp (eller blodgrupp) bestäms delvis av AB0-antigener som finns på de röda blodkropparnas yta.A
Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar. Dessa bildas genom att A-transferas bygger på ett A-substans på det redan existerande H-substanset.
De med blodgrupp A bildar antikroppar mot B-antigenen.
A1 och A2
Det finns undergrupper av A, de vanligast förekommande kallas A1 och A2. Skillnaden mellan A1 och A2 är det enzym som fäster A-substanset vid H-substanset, eftersom en mutation (deletion och en frameshift-mutation) i generna som kodar för A-transferas orsakar ett förlängt protein. Det gör att enzymet blir ineffektivt och resulterar i att en person med blodgrupp A2 har färre A-substanser och fler H-substanser på sina röda blodgrupper än en person med A1. Ungefär 80% av alla med blodgrupp A har undergruppen A1, och resterande 20% har A2.
B
Har antigener av typ B på sina röda blodkroppar. De med blodgrupp B har gener som kodar för B-transeferas som bygger på B-substans på det redan exsisteande H-substanset.
De med blodgrupp B bildar antikroppar mot A-antigenerna.
AB
Personen har både A- och B-antigener till följd av förekomst av både A- och B-transferas.
De med blodgrupp AB saknar antikroppar inom AB0-systemet.
0 (eller O)
Det förekommer varken A- eller B-antigener eftersom inget A- eller B-transferas finns. H-substanset förblir H-substans då inga andra substanser byggs på.
De med blodgrupp 0 har antikroppar mot både A och B. Dessa antikroppar är dock inte separata, utan är en AB-antikropp.
Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer först 3 månader efter födseln. Antikropparna till AB0-systemet uppkommer naturligt till följd av de bakterier vi lever med (i tarmarna). I vanliga fall bildas inte antikroppar naturligt utan vi behöver bli utsatta för främmande antigen för att bilda antikroppar. Eftersom bakterierna lever med oss hela livet blir vi konstant utsatta för de antigen vi inte redan har och därmed har vi alltid antikroppar mot den motsatta blodgruppen. Antikroppar i AB0-systemet är av IgM-typ, men förekommer även som IgG och IgA.
Rh
Rh-systemet består av fler olika antigen. Det vanligaste är RhD och det antigen man syftar till när man pratar om att man är positiv eller negativ ihop med AB0-systemet. Rh innefattar utöver D även C, c, E, och e. I Rh-systemet har man antingen antigenen eller inte. Det vill säga exempelvis har man antingen C eller så har man det inte.
Antikroppar i Rh-systemet finns inte naturligt, de uppkommer först när man utsätts för ett antigen som man inte själv besitter. Exempelvis om man inte har antigenet D och får en blodtransfusion med röda blodkroppar som har D-antigen finns det en viss risk att kroppen bildar antikroppar mot D. Vid den första transfusionen händer inte så mycket eftersom det tar ca 5 dygn för kroppen att bilda antikropparna. Vid en ny blodtransfusion finns antikropparna redan och kan orsaka en transfusionsreaktion.
AB0- och Rh-systemet kombineras
AB0- och Rh-systemet kombineras för att förenkla kompatibilitetsbedömningen inför blodtransfusioner. Bloddonation fungerar normalt enligt följande givarsystem:
0
Donator
Mottagare
0 Rh−
0 Rh+
A Rh−
A Rh+
B Rh−
B Rh+
AB Rh−
AB Rh+
0 Rh−
✔
0
0
0
0
0
0
0
0 Rh+
✔
✔
0
0
0
0
0
0
A Rh−
✔
0
✔
0
0
0
0
0
A Rh+
✔
✔
✔
✔
0
0
0
0
B Rh−
✔
0
0
0
✔
0
0
0
B Rh+
✔
✔
0
0
✔
✔
0
0
AB Rh−
✔
0
✔
0
✔
0
✔
0
AB Rh+
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
I extremt akuta sjukdomsfall där en fullständig utredning inte hinner genomföras innan blodtransfusion påbörjas används 0 Rh-negativt (0 Rh−) blod tills patientens blod är grupperat och korstestat mot olika givares blod.
Förekomst
Fördelningen varierar i olika delar av världen men också lokala variationer kan förekomma. Till exempel så förekommer B-antigenen hos upp emot 30% hos vissa indianstammar i nordvästra Nordamerika, medan den i närliggande områden kommer upp i så lite som 10%.
Barns blodgrupp beror på vilken eller vilka blodgrupper som dess biologiska föräldrar har:
Föräldrars blodgrupp
Barn får blodgrupp
0 och 0
0
0 och A
0 eller A
0 och B
0 eller B
0 och AB
A eller B
A och A
A eller 0
A och B
A, B, 0 eller AB
A och AB
A, B eller AB
B och B
B eller 0
B och AB
A, B eller AB
AB och AB
A, B eller AB
Andra blodgruppssystem
Det finns även andra blodgruppssystem beskrivna, totalt ungefär 35 stycken olika. Exempel är Duffy-blodgruppssystemet, Kells blodgruppssystem, MNS-blodgruppssystemet och Lewis blodgruppssystem. De utgör tillsammans över 350 olika blodgrupper. En del är kliniskt signifikanta, dvs de är av betydelse vid blodtransfusioner för att undvika transfusionsreaktioner. Andra har mindre betydelse vid blodtransfusioner. Det är därför inte korrekt att 0 Rh- blod skulle vara universalgivare, då det finns fler blodgruppssystem att ta hänsyn till.
