Karl Landsteiner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl Landsteiner Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1930
Karl Landsteiner (1868–1943) © Albert Hilscher OeNB 1074462.jpg
Karl Landsteiner, .
Född14 juni 1868[1]
Wien ​eller ​Baden
Död26 juni 1943[2] (75 år)
New YorkUSA[3]
MedborgarskapÖsterrike-Ungern och USA
Utbildad vidWiens universitet
Genèves universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiolog, hematolog, patolog, biolog, professor, immunolog, läkare, fysiker
ArbetsgivareWiens universitet
Genèves universitet
Rockefeller University
Gift medLeopoldine Helene Wlasto
FöräldrarLeopold Landsteiner[4]
Utmärkelser
Aronson-priset (1926)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1930)[5][6]
Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award (1946)
Albert Lasker Basic Medical Research Award
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata
Bronsbyst av Karl Landsteiner.

Karl Landsteiner, född 14 juni 1868 i Baden, död 26 juni 1943 i New York, var en österrikisk biolog.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Landsteiner blev extraordinarie professor i patologisk anatomi i Wien 1910 samt professor och avdelningsföreståndare för Rockefellerinstitutet i New York från 1922.[7]

Han mottog Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930 för sin upptäckt av AB0-systemet, vår viktigaste blodgruppsindelning. År 1940 upptäckte Landsteiner och Weiner att kaniner och marsvin som injicerats med röda blodkroppar från rhesusapan bildade en antikropp som de kallade för anti-Rh. När man testade antikroppen med humana erytrocyter så fick man agglutination med 85 % och med 15 % fick man ingen agglutination. Detta gjorde att man trodde att det var samma antikropp som en gravid kvinna bildat 1937. Philip Levine och Rufus E. Stetson undersökte varför den gravida kvinnan hade bildat en antikropp, fått ett dödfött barn och fått en allvarlig hemolytisk transfusionskomplikation i samband med att hon fick blod från sin ABO-kompatible make, men det var inte samma antikropp.[8] År 1962 fick antikroppen som Landsteiner och Wiener hittade ett nytt namn, anti-LW, och antikroppen som den gravida kvinnan hade bildat 1937 fick heta anti-D. Karl Landsteiner tilldelades 1946 Laskerpriset. Karl Landsteiner är upphovsman till Landsteiners regel.

Landsteiner invaldes 1930 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Landsteinertopic/Britannica-Online, omnämnd som: Karl Landsteiner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ландштейнер Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ландштейнер Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Karl Landsteiner (på tyska), Wien Geschichte Wiki, läs online, läst: 28 december 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1930, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 836 
  8. ^ Levine, P.; Stetson, R.E. (1939). ”An unusual case of intragroup agglutination”. JAMA 113: sid. 126–7. doi:10.1001/jama.1939.72800270002007a. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]