Serum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett serum är en gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodkroppar och koagulationsproteiner. Serum innehåller proteiner, bland annat antikroppar.

Serum, eller antiserum, är även benämningen på blodserum innehållande antikroppar mot ett specifikt ämne. Detta kan ges som antidot (motgift) mot tex. ormbett och serumet med dessa antikroppar framställs med hjälp av ormartens eget gift.

Serologi läran om blodet med avseende på antikropparna i det.

Serologisk diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Serologisk diagnostik av infektionssjukdomar bygger på att bakterier och virus (antigen) en tid efter smittillfället framkallar antikroppar i blodet, riktade mot smittämnet. Dessa antikroppar kan påvisas på olika sätt.[1]

Man kan t. ex. utnyttja deras förmåga att klumpa ihop agglutinera, smittämnet (Widals reaktion vid salmonella) eller att binda blodets komplement, en grupp proteiner i serum (Wassermannreaktionen vid syfilis). Antigenantikroppsteknik används också i laboratorier för typbestämning av bakterier, vid blodgruppsbestämning (blodgruppsserologi) och hormonanalyser (t. ex. serologisk graviditetsreaktion).[1]

Serologiska undersökningar har vidare stor betydelse inom systemanalytisk botanik och zoologi för att fastställa växters och djurs inbördes släktskap efter deras proteiner.[1]

Serumterapi[redigera | redigera wikitext]

Serumterapi står för behandling med blodserum som innehåller antikroppar och alltså ger passiv immunisering. Immunsera från djur, vanligen hästar, finns mot bl. a. botulism, gasbrand och ormgift.[1]

På grund av risken för allergisk reaktion har man i möjligast mån övergått till immunglobulinpreparat, framställda ur serum från mänskliga givare, t. ex. immunglobulin mot stelkramp och hepatit B.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Bra Böckers lexikon, 1979.

Se även[redigera | redigera wikitext]