Blyförgiftning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blyförgiftning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10T56.0
ICD-9984.9
DiseasesDB7307
MedlinePlus002473
eMedicinearticle/815399 
MeSHsvensk engelsk

Blyförgiftning (saturnism) är en sjukdom som orsakas av för höga halter bly i blodet. Bly kan orsaka svåra skador på nervsystemet, njurarna, hjärt-kärlsystemet samt skada fortplantningsförmågan.

Blyförgiftning är vanligast hos barn då de dels är betydligt (4-5 ggr) känsligare för bly, dels för att speciellt små barn har större benägenhet att av nyfikenhet stoppa sakar i munnen.[1] En vanlig exponeringsväg är kontakt med blyhaltig målarfärg eller blykontaminerad jord.[1]

Användning av blyhaltig bensin har varit en betydande exponeringsväg, men är numera förbjuden i de flesta länder.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Människan har varit i kontakt med bly ända sedan 6500-talet före Kristus, då man började använda den lättbearbetade metallen. De första nedtecknade fallen av blyförgiftning har daterats till cirka 200 f kr. I bland annat Rom var bly vanligt i dryckeskärl, samt användes som sötningsmedel (blysocker) till vin. Det var även vanligt i dåtidens smink.[4]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på akut eller kronisk blyförgiftning kan vara bland annat trötthet, illamående, huvudvärk, magvärk, sömnlöshet och metallsmak i munnen. Ibland kan blyförgiftning visa sig som blåa linjer i tandköttet.[5]

Blyförgiftning i ung ålder, åtminstone före skolåldern, kan orsaka inlärningssvårigheter och försämrad mental utveckling emotionellt och kognitivt. Blodblyhalter kring 0,5-1,0 µmol/L under några års tid orsakar mätbar sänkning av IQ eller påverkan på andra kognitiva test.[5]

Blyexponering i arbetslivet[redigera | redigera wikitext]

I ett systematiskt översiktsarbete från 2017 fann SBU samband mellan exponering för bly på arbetsplatser och ökad uppkomst, incidens av hjärtkärlsjukdom, inklusive stroke och högt blodtryck.[6]

Bly som miljöhot i naturen[redigera | redigera wikitext]

I växter och djur binds blyjoner (jon=laddad atom) till bland annat enzymernas fosfat - och sulfhydrylgrupper (föreningar med fosfor respektive svavel). Detta leder till att enzymerna inaktiveras. Höga halter bly i växtceller bromsar bildningen av bland annat klorofyll, och på så sätt störs fotosyntesen. De känsligaste djurgrupperna är däggdjur och fåglar, som absorberar mellan 10 och 50 % av blyet i födan. Precis som i människan lagras det i ben och i mitokondrier, där det kan magasineras en lång tid.[7]

Blyförgiftning utgör även ett hot mot framför allt rovfåglar, främst havsörn och kungsörn, som får intag av bly via bytesdjur, som själva dött av blyförgiftning, eller slaktavfall med innehåll av blyrester, som deponerats i skogen. Förbud i Sverige och en del andra länder mot användning av blyhagelammunition i våtmarker har dock minskat problemet.[8] Av 90 obducerade havsörnar i Finland dog 27 av blyförgiftning visar en undersökning gjord av Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Naturhistoriska centralmuseet.[9]

Tecken på minskade populationer av andfåglar på grund av blyförgiftning har och också noterats. När man i Storbritannien 1987 införde förbud mot blyvikter i fisket ledde detta till en minskad blyförgiftning hos knölsvanar så att populationen kunde återhämta sig.[10]

Tragedin i Svenskhuset[redigera | redigera wikitext]

En känd blyförgiftning är den som skedde i SvenskhusetSvalbard 1872–1873. Där hade 17 säljägare sökt skydd efter att deras båtar fastnat i polarisen i norr. Huset var försett med matkonserver och bränsle, och säljägarna hade livnärt sig på jagat villebråd samt konserverna. Dödsorsaken var länge en gåta, men kunde 2008 (efter 135 år) fastslås till blyförgiftning, detta efter noggranna undersökningar med gravöppning och provtagning. Samtliga 17 omkom under troligen en kortare tidsperiod genom att ha fått i sig bly från blyhaltiga konservburkar.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Lead poisoning and health - fact sheet - reviewed september 2016”. WHO - World Health Organization. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161018024720/http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs379/en/. Läst 21 april 2018. 
  2. ^ Philip J. Landrigan (10 augusti 2002). ”The worldwide problem of lead in petrol” (på en). Bulletin of the World Health Organization 2002, 80 (10) (WHO - World Health Organization) "80" (10): s. 768. http://www.who.int/bulletin/archives/80(10)768.pdf. Läst 21 april 2018. 
  3. ^ ”Leaded Petrol Phase-out: Global Status as at June 2016”. UNEP - United Nations Environmental Programme. 2016. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012043901/http://www.unep.org/Transport/new/PCFV/pdf/Maps_Matrices/world/lead/MapWorldLead_June2016.pdf. Läst 21 april 2018. 
  4. ^ ”Blev blyförgiftade vattenledningar romarrikets fall? Sanningen gör dig knäsvag! | ARCDOC - Arkeologisk Dokumentation” (på se). www.arcdoc.se. http://www.arcdoc.se/2014/03/04/se/blev-blyf%C3%B6rgiftade-vattenledningar-romarrikets-fall-sanningen-g%C3%B6r-dig-kn%C3%A4svag!-20723839. Läst 7 juni 2017. 
  5. ^ [a b] ”Blyförgiftning”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3445. Läst 7 juni 2017. 
  6. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen” (på sv). www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017. 
  7. ^ Robin Tomtlund. ”Tungmetallen bly (Pb)”. Wibo Färg AB, Göteborg. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160808185534/http://www.wibofarg.se/Miljoinfo/Artiklar/tungemetallen-bly.htm. Läst 7 juni 2017. 
  8. ^ ”Rovfågelsdöden”. www.vapenagaren.se. http://www.vapenagaren.se/vbl-0902/rov.htm. Läst 7 juni 2017. 
  9. ^ Var tredje havsörn dör av blyförgiftning”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/31/var-tredje-havsorn-dor-av-blyforgiftning. Läst 7 juni 2017. 
  10. ^ ”Ny studie: Koppling mellan blyammunition och minskande andpopulationer | Natursidan”. www.natursidan.se. http://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-koppling-mellan-blyammunition-och-minskande-andpopulationer/. Läst 7 juni 2017. 
  11. ^ Mysteriet kring "tragedin i svenskhuset" på Svalbard löst”. Dagens Nyheter. 20 september 2008. https://www.dn.se/nyheter/varlden/mysteriet-kring-tragedin-i-svenskhuset-pa-svalbard-lost/. Läst 19 februari 2018.