Bo Lindell

Från Wikipedia

Bo Gustaf Lindell, född 1 augusti 1922 i Stockholm, död 10 november 2016,[1] var en svensk fysiker, professor och generaldirektör.

Biografi

Lindell gick ut från Kungliga tekniska högskolan 1949 och tog filosofie licentiatexamen i Stockholm 1953. Han arbetade som fysiker vid Radiofysiska institutionen 1948–1965. Han blev filosofie doktor 1965 och var professor och föreståndare vid Statens strålskyddsinstitut 1965–1982, samt generaldirektör för samma myndighet 1980–1982. Lindell var sekreterare i International Commission on Radiological Protection 1957–1962. Han blev organisationens vice ordförande 1969 och var ordförande 1977–1985. Han var också Sveriges ombud i FN:s vetenskapliga strålningskommitté 1965–1988 och blev ordförande för Riskkollegiet 1988.

Lindell utvecklade i samarbete med Arne Hedgran principen för optimering av strålskydd samt policyn för det svenska reaktorstrålskyddet, innebärande begränsning av den kollektiva stråldosen från kärnkraftverk per producerad energimängd[2]. Förslaget fick ett positivt mottagande även internationellt och användes i FN:s vetenskapliga strålningskommittés (UNSCEAR) rapporter från 1972[3].

Lindell blev ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1976 och teknologie hedersdoktor 1982.

Han har författat flera skrifter om radiofysik, strålskydd och riskfrågor. Hans magnum opus är de fyra böckerna i sviten om strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia:

  • Pandoras ask (tiden före andra världskriget), Atlantis 1996
  • Damokles svärd (1940-talet), Atlantis 1999
  • Herkules storverk (1950-1966), Atlantis 2003
  • Sisyfos möda (tiden efter 1966), Atlantis 2011.

Referenser

Noter

Externa länkar


Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Generaldirektör för Statens Strålskyddsinstitut
19801982
Efterträdare:
Gunnar Bengtsson