Bodø kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bodø
Bodø
Bodø
Kommun
Bodø 2006.jpg
Bodø komm.svg
Bodø kommunvapen
Land Norge Norge
Fylke Nordland
Höjdläge 12 m ö.h.
Koordinater 67°17′N 14°23′Ö / 67.283°N 14.383°Ö / 67.283; 14.383
Centralort Bodø
Area 4 826,7 km² (2020)[5]
 - land 1 310,97 km² (2020)
 - vatten 3 515,7 km²
Folkmängd 51 558 (2018)
Befolkningstäthet 39 invånare/km²
Grundad 1816[1]
 - Ersätter Bodin (1968)[2]
Skjerstad (2005)[1]
 - Tillförda områden Bodin (1938)[2]
Bodin (1959)[2]
Sørfold (1984)[3]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Ida Maria Pinnerød (2015–) (Ap)[4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 1804
GeoNames 6453323
Målform bokmål och nynorska
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Bodø
Webbplats: https://bodo.kommune.no/
Redigera Wikidata
Bodø domkyrka

Bodø kommun är en kommun i Nordland fylke. Kommunen ligger norr om polcirkeln och har midnattssol från 4 juni till 8 juli. Centralort är staden Bodø.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns tre tätorter[6]. Befolkning 1 januari 2011:

Nr Tätort Befolkning 2011
1 Bodø 37 834
2 Løding 3 023
3 Løpsmarka 3 669

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande kommunen är resultatet av den ursprungliga staden (inrättad enligt beslut i Stortinget 1816). När det lokala självstyret infördes 1837 fick kommunen dock inte stadsrättigheter.[7] Gränserna emot Bodins kommun, som tidigare utgjort Bodø Landdistrikt, justerades 1938 och 1959. Bodø och Bodin sammanfogades 1968. 1984 överfördes ett område med 22 invånare från Sørfolds kommun.[8] Dagens gränser uppstod 2005 när Bodø slogs ihop med Skjerstads kommun.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bodø grundades 1816 och var från början tänkt som en handelsort för nordnorska fiskare istället för Bergen. Men staden fick inte den önskade tillväxten och mycket av handelstrafiken fortsatte att gå mellan Lofoten och Bergen. 1824 hade Bodø enbart 210 invånare och vid flera tillfällen fördes diskussioner om huruvida Bodøs stadsträttigheter skulle återkallas. De goda sillfångståren på 1860-talet gjorde emellertid att staden växte och när sillen försvann fanns alternativa möjligheter.

Under andra världskriget ockuperades staden av tyskarna och vid invasionen i april/maj 1940 blev 2/3 av bebyggelsen förstörd och 3.700 människor hemlösa.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Staden är angöringshamn för Hurtigruten och slutstation på järnvägslinjen Nordlandsbanen, från Trondheim, vilken invigdes den 7 juni 1962. Flygplats med över Mall:Formatnum passagerare/ år. Första civila flygrutten till Oslo öppnades den 12 maj 1952.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Domkyrkan, byggd 1956. En treskeppig basilika med fina glasmålningar. Domkyrka för Sør-Hålogalands bispedömme.
  • Nordlandsmuseet med utställningar om fiskelivet, stadens historia och samernas liv och kultur.
  • Norsk Luftfartsenter med flygplansutställning representerande Norges flyghistoria, bland annat spionplanet U 2.
  • Bodins kyrka, en 1200-talskyrka som ligger ca 3 km från centrum.
  • Kjerringøy, en restaurerad handelsplats som ligger 38 km utanför straden.
  • Saltströmmen (Saltstraumen), den 5 mil långa Saltfjordens utlopp i havet, söder om staden. I ett ca 150 m brett sund passerar enorma vattenmassor vid ebb och flod. Det kan handla om ca 372 miljoner kubikmeter vatten/timme, som har en medelhastighet på uppåt 30 km/ tim.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Flera olika utbildningsinstitutioner finns här. Högskolan har ca 6.000 studenter. Här finns till exempel Norges enda, förutom i Oslo, polishögskola.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Bodø i februari 2005.

Stadens stolthet är fotbollslaget FK Bodø/Glimt, klubben bildad 1916. Laget har tre gånger kommit tvåa i Norges högsta serie, senast så sent som 2003. Man blev norska cupmästare 1975 och 1993 och kom till cupfinal 2003, den gången förlorade man dock mot Rosenborg BK.

Kommunvalet 2003[redigera | redigera wikitext]

I kommunvalet 2003 blev antal representanter reducerat från 47 representanter till 39. Från den 1 januari 2005 fick stadsstyret två representanter till som ett resultat av kommunsammanslagningen med Skjerstad.

Ordförande idag är Odd-Tore Fygle från Arbeiderpartiet, viceordförande är Kirsten Hasvoll från Sosialistisk venstreparti.

Parti Procent Röster Mandat i stadsstyret Mandat i ordförandeskapet
% ± totalt ± totalt ± totalt
Arbeiderpartiet 36,3 −1,9 5462 −83 14* −4 3
Høyre 17,7 −7,5 2685 −1402 7 −5 2
Sosialistisk Venstreparti 15,0 +5,2 2262 +683 6 +1 2
Fremskrittspartiet 16,0 +7,5 2405 +1037 6 +1 1
Senterpartiet 4,4 −1,0 666 −214 3* 0
Kristelig Folkeparti 4,2 −4,1 635 −711 2 −1 1
Rød Valgallianse 4,1 −1,2 613 −230 2 0
Venstre 2,3 −0,8 342 −159 1 0
Total 100% 15043 41* 9
  • Arbeiderpartiet och Senterpartiet fick en representant var från tidigare Skjerstad kommun efter kommunsammanslagningen.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Dagens kommunvapen föreställer en gul sol mot en röd bakgrund. Motivet föreställer midnattssolen. Bodø är den första staden norr om polcirkeln.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Store norske leksikon ID: Bodø, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 78, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 79, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Ordføreren (på norskt bokmål), läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ http://www.ssb.no/beftett/tab-2011-06-17-01.html
  7. ^ [a b c] Bodø i Store norske leksikons nätupplaga. Läst den 28 juli 2020.
  8. ^ Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Dag Juvkam, Statistisk sentralbyrå, 1999, ISBN 82-537-4684-9.