Bokstavering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tabell över bokstaveringar med morsekoder (FAA)

Bokstavering, även fonetiska alfabetet, analoga alfabetet eller radio-, stavnings- eller telefonalfabetet, är system för att i klartext uttala ordens bokstäver med andra karakteristiska ord för att minska risken för missuppfattningar.

Standarder[redigera | redigera wikitext]

Flera nationella och internationella standarder för bokstavering har tagits fram. Av dem som idag används internationellt kan nämnas till exempel CCITT-standarderna för internationell telefonisttrafik och ICAO-standarden.

CCITT[redigera | redigera wikitext]

CCITT har tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.

ICAO[redigera | redigera wikitext]

ICAO har tagit fram standarden som numera används bland annat inom flygtrafik, inom sjöradio och inom NATO (och därför ibland benämns NATO-standarden).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används civilt tvåstaviga mansnamn. Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats förrän 1960, då Harald döptes om till Helge, etta till ett och sjua till sju. Anledningen till bytet belyses i avsnitt förväxlingsrisker nedan. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.

Svenska Försvarsmakten blev 2006 ålagd att övergå till ICAO-standarden, som används inom Nato, men har dock återgått till det svenska signaleringsalfabetet igen.

Före andra världskriget använde den svenska marinen ett eget bokstaveringsalfabet med enstaviga ord.

Bokstäver[redigera | redigera wikitext]

Bokstav  Sverige[1][2] ICAO
(NATO)

ITU

Uttal Brittisk A Telecom B  Morsekod  N.Y. Police  Franska Tyska Äldre trådlös telegrafiering
A Adam Alfa (AL FAH) Amsterdam Alfred - --   - Adam Anatole Anton Amsterdam
B Bertil Bravo (BRA VO) Baltimore Benjamin -   -- -- -- - Boy Berthe Berta Baltimore
C Cesar[3] Charlie (TCHAH LI
eller CHAR LI)
Casablanca Charles -   -- --   -- - Charlie Célestin Cäsar Canada
Ch -   --   --   --   - Charlotte
D David Delta (DEL TAH) Denmark David -   -- -- - David Désiré Dora Danmark
E Erik Echo (EK O) Edison Edward - - Edward Eugène Emil Eddiston
É - -- --   -- -- - Émile
F Filip Foxtrot (FOX TROTT) Florida Frederick - -- --   -- - Frank François Friedrich Francisco
G Gustav Golf (GOLF) Gallipoli George -   --   -- - George Gaston Gustav Gibraltar
H Helge Hotel (HO TELL) Havana Harry - -- -- -- - Henry Henri Heinrich Hannover
I Ivar India (IN DI AH) Italia Isaac - -- - Ida Irma Ida Italien
J Johan Juliet (DJOU LI ETT) Jerusalem Jack - --   --   --   - John Joseph Julius Jerusalem
K Kalle Kilo (KI LO) Kilogram King -   -- --   - King Kléber Kaufmann Kimberley
L Ludvig Lima (LI MA) Liverpool London - --   -- -- - Lincoln Louis Ludwig Liverpool
M Martin Mike (MAIK) Madagascar Mary -   --   - Mary Marcel Martha Madagascar
N Niklas November (NO VEMM BER) New York Nellie -   -- - Nora Nicolas Nordpol Neuchatel
O Olof Oscar (OSS KAR) Oslo Oliver -   --   --   - Ocean Oscar Otto Ontario
P Petter Papa (PAH PAH) Paris Patrick - --   --   -- - Peter Pierre Paula Portugal
Q Qvintus Quebec (KE BEK) Quebec Queen -   --   -- --   - Queen Quintal Quelle Quebec
R Rudolf Romeo (RO MI O) Roma Robert - --   -- - Robert Raoul Richard Rivolo
S Sigurd Sierra (SI ER RAH) Santiago Samuel - -- -- - Sam Suzanne Samuel Santiago
Sch Schule
T Tore Tango (TANG GO) Tripoli Tommy -   - Tom Thérèse Theodor Tokyo
U Urban Uniform (YOU NI FORM
eller OU NI FORM)
Uppsala Uncle - -- --   - Union Ursule Ulrich
Ü Übel Uniform Echo - -- --   --   - Übermut
V Viktor Victor (VIK TAR) Valencia Victor - -- -- --   - Victor Victor Viktor Viktoria
W Wilhelm Whiskey (OUISS KI) Washington William - --   --   - William William Wilhelm Washington
X Xerxes X-ray (EKSS RE) Xantippe Xray -   -- -- --   - X-ray Xavier Xanthippe Xantippa
Y Yngve Yankee (YANG KI) Yokohama Yellow -   -- --   --   - Young Yvonne Ypsilon Yokohama
Z Zäta Zulu ZOU LOU) Zürich Zebra -   --   -- -- - Zebra Zoé Zeppelin Zululand
Å Åke Alfa Alfa (AL FAH)+(AL FAH) Amsterdam with circle - --   --   -- --   -
Ä Ärlig Alfa Echo (AL FAH)+(EK O) Amsterdam with Umlaut - --   -- --   - Ärger
Ö Östen Oscar Echo (OSS KAR)+(EK O) Oslo with Umlaut -   --   --   -- - Ökonom

Vid uttalet av de ord som har uttalsanvisning med versaler ska trycket läggas på de understrukna stavelserna.

Siffror[redigera | redigera wikitext]

ICAO har två listor för siffrorna, varav den ena används vid svåra trafikförhållanden.

Siffra Svenska Svenska
t.o.m. 1930
ICAO (NATO) Vid svåra
trafikförhållanden
Morsekod
0 Nolla Julia zero Nadazero (NAH-DAH-ZE-ROH) -   --   --   --   --   -
1 Ett Anna one Unaone (OU-NAH-OUANN) - --   --   --   --   -
2 Tvåa Beda too Bissotwo (BIS-SO-TOU) - -- --   --   --   -
3 Trea Cecilia tree Terrathree (TE-RAH-TRI) - -- -- --   --   -
4 Fyra Dora fower Kartefour (KAR-TE-FO-EUR) - -- -- -- --   -
5 Femma Ebba fife Pantafive (PAN-TAH-FA-IF) - -- -- -- -- -
6 Sexa Fina six Soxisix (SOK-SI-SIKS) -   -- -- -- -- -
7 Sju Greta seven Setteseven (SE-TE-SEV'N) -   --   -- -- -- -
8 Åtta Hedvig ait Oktoeight (OK-TOH-EÎT) -   --   --   -- -- -
9 Nia Ida niner Novenine (NO-VE-NAÏ-NEU) -   --   --   --   -- -
Decimal-
komma
Komma   — Decimal -   --   -- -- --   --   -
Punkt-
tecken
  — Stop - --   -- --   -- --   -

Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.

Förväxlingsrisker[redigera | redigera wikitext]

  • Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att uttalat med vissa svenska dialekter och vid dåliga trafikförhållanden så kunde Harald misstolkas som Adam. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A, och vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad.
  • Filip har en alternativ stavning Philip, vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P i stället för det rätta F. Detta är ett personrelaterat fel, som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid.
  • Talare med stockholmsdialekt säger inte Zäta med ett så kallat brett Ä, utan Seta med ett "spetsigt" E. Detta misstolkas lätt som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika, och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det över huvud taget kan urskiljas i bruset på en dålig förbindelse). Vidare är den klassiska stavningen Cæsar, vilket antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter, som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor.
  • Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. Icke desto mindre feltolkades i praktiken icke sällan detta par; möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra".
  • På exempelvis skånska kan uttalen av Bertil och Martin bli lika varandra, om första vokalen i Bertil uttalas som ett A: "Bartil". Då bara första och sista konsonanterna skiljer mot "Martin" föreligger det en risk för missförstånd.
  • ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Älvsborgs första insatskompani
  2. ^ Experimenterande Svenska Radioamatörer
  3. ^ Bokstavering på NE.se (läst 2011-10-05)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48.
  • Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982)
  • Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]