Bokstavering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tabell över bokstaveringar med morsekoder (FAA)

Bokstavering, även fonetiska alfabetet, analoga alfabetet eller radio-, stavnings- eller telefonalfabetet, är system för att i klartext uttala ordens bokstäver med andra karakteristiska ord för att minska risken för missuppfattningar.

Standarder[redigera | redigera wikitext]

Flera nationella och internationella standarder för bokstavering har tagits fram. Av dem som idag används internationellt kan nämnas till exempel CCITT-standarderna för internationell telefonisttrafik och ICAO-standarden.

CCITT[redigera | redigera wikitext]

CCITT har tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.

ICAO[redigera | redigera wikitext]

ICAO har tagit fram standarden som numera används bland annat inom flygtrafik, inom sjöradio och inom NATO (och därför ibland benämns NATO-standarden).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används civilt tvåstaviga mansnamn. Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats förrän 1960, då Harald döptes om till Helge, etta till ett och sjua till sju. Anledningen till bytet belyses i avsnitt förväxlingsrisker nedan. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.

Svenska Försvarsmakten blev 2006 ålagd att övergå till ICAO-standarden, som används inom Nato, men har dock återgått till det svenska signaleringsalfabetet igen.

Före andra världskriget använde den svenska marinen ett eget bokstaveringsalfabet med enstaviga ord.

Bokstäver[redigera | redigera wikitext]

Bokstav Sverige[1][2] ITU, ICAO och NATO Brittisk A Telecom B Morsekod N.Y. Police Franska Tyska Äldre trådlös telegrafering
Kodord Uttal (engelska)


A Adam Alfa AL FAH Amsterdam Alfred        Adam Anatole Anton Amsterdam
B Bertil Bravo BRAH VOH Baltimore Benjamin            Boy Berthe Berta Baltimore
C Cesar[3] Charlie CHAR LEE Casablanca Charles              Charlie Célestin Cäsar Canada
Ch                  Charlotte
D David Delta DELL TAH Denmark David          David Désiré Dora Danmark
E Erik Echo ECK OH Edison Edward    Edward Eugène Emil Eddiston
É              Émile
F Filip Foxtrot FOKS TROT Florida Frederick            Frank François Friedrich Francisco
G Gustav Golf GOLF Gallipoli George            George Gaston Gustav Gibraltar
H Helge Hotel HOH TELL Havana Harry          Henry Henri Heinrich Hannover
I Ivar India IN DEE AH Italia Isaac      Ida Irma Ida Italien
J Johan Juliet JEW LEE ETT Jerusalem Jack                John Joseph Julius Jerusalem
K Kalle Kilo KEY LOH Kilogram King            King Kléber Kaufmann Kimberley
L Ludvig Lima LEE MAH Liverpool London            Lincoln Louis Ludwig Liverpool
M Martin Mike MIKE Madagascar Mary          Mary Marcel Martha Madagascar
N Niklas November NO VEM BER New York Nellie        Nora Nicolas Nordpol Neuchatel
O Olof Oscar OSS CAH Oslo Oliver              Ocean Oscar Otto Ontario
P Petter Papa PAH PAH Paris Patrick              Peter Pierre Paula Portugal
Q Qvintus Quebec KEH BECK Quebec Queen                Queen Quintal Quelle Quebec
R Rudolf Romeo ROW ME OH Roma Robert          Robert Raoul Richard Rivolo
S Sigurd Sierra SEE AIR RAH Santiago Samuel        Sam Suzanne Samuel Santiago
Sch Schule
T Tore Tango TANG GO Tripoli Tommy      Tom Thérèse Theodor Tokyo
U Urban Uniform YOU NI FORM
eller OO NI FORM
Uppsala Uncle          Union Ursule Ulrich
Ü Übel Uniform Echo              Übermut
V Viktor Victor VIK TAH Valencia Victor            Victor Victor Viktor Viktoria
W Wilhelm Whiskey WISS KEY Washington William            William William Wilhelm Washington
X Xerxes X-ray EKSS REY Xantippe Xray              X-ray Xavier Xanthippe Xantippa
Y Yngve Yankee YANG KEY Yokohama Yellow                Young Yvonne Ypsilon Yokohama
Z Zäta Zulu ZOO LOO Zürich Zebra              Zebra Zoé Zeppelin Zululand
Å Åke Alfa Alfa AL FAH AL FAH Amsterdam with circle                 
Ä Ärlig Alfa Echo AL FAH ECK OH Amsterdam with Umlaut              Ärger
Ö Östen Oscar Echo OSS CAH ECK OH Oslo with Umlaut                Ökonom

Vid uttalet av de ord som har uttalsanvisning med versaler ska trycket läggas på de fetmarkerade stavelserna.

Siffror[redigera | redigera wikitext]

ICAO har två listor för siffrorna, varav den ena används vid svåra trafikförhållanden.

Siffra Svenska Svenska
t.o.m. 1930
ICAO (NATO) Vid svåra
trafikförhållanden
Morsekod
0 Nolla Julia zero Nadazero (NAH-DAH-ZE-ROH)                     
1 Ett Anna one Unaone (OU-NAH-OUANN)                   
2 Tvåa Beda too Bissotwo (BIS-SO-TOU)                 
3 Trea Cecilia tree Terrathree (TE-RAH-TRI)               
4 Fyra Dora fower Kartefour (KAR-TE-FO-EUR)             
5 Femma Ebba fife Pantafive (PAN-TAH-FA-IF)           
6 Sexa Fina six Soxisix (SOK-SI-SIKS)             
7 Sju Greta seven Setteseven (SE-TE-SEV'N)               
8 Åtta Hedvig ait Oktoeight (OK-TOH-EÎT)                 
9 Nia Ida niner Novenine (NO-VE-NAÏ-NEU)                   
Decimal-
komma
Komma   — Decimal                     
Punkt-
tecken
  — Stop                   

Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.

Förväxlingsrisker[redigera | redigera wikitext]

  • Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att uttalat med vissa svenska dialekter och vid dåliga trafikförhållanden så kunde Harald misstolkas som Adam. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A, och vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad.
  • Filip har en alternativ stavning Philip, vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P i stället för det rätta F. Detta är ett personrelaterat fel, som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid.
  • Talare med stockholmsdialekt säger inte Zäta med ett så kallat brett Ä, utan Seta med ett "spetsigt" E. Detta misstolkas lätt som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika, och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det över huvud taget kan urskiljas i bruset på en dålig förbindelse). Vidare är den klassiska stavningen Cæsar, vilket antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter, som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor.
  • Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. Icke desto mindre feltolkades i praktiken icke sällan detta par; möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra".
  • På exempelvis skånska kan uttalen av Bertil och Martin bli lika varandra, om första vokalen i Bertil uttalas som ett A: "Bartil". Då bara första och sista konsonanterna skiljer mot "Martin" föreligger det en risk för missförstånd.
  • ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Älvsborgs första insatskompani
  2. ^ Experimenterande Svenska Radioamatörer
  3. ^ Bokstavering på NE.se läst 2011-10-05)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48.
  • Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982)
  • Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]