Boletales

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Boletales
AD2009Sep13 Boletus edulis 02.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
Vetenskapligt namn
§ Boletales
AuktorE.-J. Gilbert 1931
Typsläkte
Boletus
L. 1753

Boletales[1][2] är en ordning av basidiesvampar inom klassen Agaricomycetes och utgör tillsammans med ordningarna Agaricales, Amylocorticales och Atheliales underklassen Agaricomycetidae.[3][4] [5]

Boletales upprättades 1931 av den franske mykologen Édouard-Jean Gilbert.[6]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Svamparna inom ordningen saknar gemensamma morfologiska karaktärer. Till ordningen hör, framförallt, de svampar som vi i dagligt tal kallar "soppar", det vill säga svampar med köttig hatt, centralställd fot och ett rörformigt hymenofor (och detta rörlager är till skillnad från "tickornas" lätt att lossa från hattköttet). "Soppar" återfinns främst inom Boletaceae och Suillaceae, men även inom Gomphidiaceae och Boletinellaceae. Det finns även svampar med lamellartat hymenofor, som exempelvis släktet Paxillus i Paxillaceae. Vidare finns det gasteroida "buksvampar", som de röksvampslika jordtryfflarna i Scleroderma eller de underjordiska hartryfflarna i Rhizopogonaceae. Därutöver finns det resupinata former (vidvuxna vid underlaget) med slätt eller vårtigt (som i Coniophoraceae och Serpulaceae), meruloida ("vindlande labyrintlika", som hos Leucogyrophana) eller taggigt (som hos Gyrodontium) hymenofor. Det finns till och med en "ticka", Bondarcevomyces taxi i Tapinellaceae.

Inom ordningen finns dock en unik kemisk egenskap: de bildar pigment utgående från terfenylkinonen atromentin, som pulvinsyraderivat, cyklopentenoner, med flera. (Även inom ordningen Thelephorales används atromentin som substrat för syntes, men där stannar det vid enkla terfenylkinoner.)

Majoriteten av arterna (uppskattningsvis 90%) bildar ektomykorrhiza med träd, men några lever saprotrofiskt som brunrötesvampar (speciellt på barrträd) och det finns också några få parasiter på andra Boletales (som parasitsoppengul rottryffel, eller arterna i Chroogomphus och GomphidiusSuillus och Rhizopogon). Sålunda är ordningens representanter mer eller mindre bundna till skogsmarker (eller är i vissa fall skadegörare på träbyggnader).

Bland arterna finner man flera uppskattade matsvampar, som stensopp ("Karljohan"), brunsopp och smörsopp, några otäcka giftsvampar, som djävulssopp, och några fruktade skadegörare, som hussvamp och källarsvamp.

Underordningar[redigera | redigera wikitext]

Boletales delas in i underordningarna Boletineae, Paxillineae (räknas normalt in i Boletinae), Sclerodermatineae, Suillineae, Tapinellineae och Coniophorineae, där Coniophorinae förefaller vara polyfyletisk och Tapinellineae basal. Dessa (och två familjer som hamnar lite utanför) uppvisar enligt Binder & Hibbett förljande släktskap:

 Boletales 

Tapinellineae




Serpulaceae





Hygrophoropsidaceae



Coniophorineae





Suillineae




Sclerodermatineae




Paxillineae



Boletineae








Familjer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BoletalesIndex Fungorum.
  2. ^ BoletalesDyntaxa.
  3. ^ David S. Hibbett et al., 2007, A higher-level phylogenetic classification of the Fungi, Mycological Research 111, sid. 509-547 (539-540).
  4. ^ Manfred Binder, Karl-Henrik Larsson, P. Brandon Matheny, David S. Hibbett, 2010, Amylocorticiales ord. nov. and Jaapiales ord. nov.: Early diverging clades of Agaricomycetidae dominated by corticioid forms, Mycologia 102:4, sid. 865-880.
  5. ^ År 2013 bröts tre släkten ut ur Atheliales och fördes till den nya ordningen Lepidostromatales. Se Hibbett (2014) sid. 406.
  6. ^ E.J. Gilbert, 1931, Les livres du mycologue. Vol. 3. Les Bolets, Librarie E. le François, Paris, sid. 83.
  7. ^ Inklusive Truncocolumellaceae.
  8. ^ Inklusive Pisolitaceae.
  9. ^ Inberäknas av Binder & Hibbett i Paxillaceae. Se även Cannon & Kirk sid. 204.
  10. ^ Innehåller endast en art för vilken molekylärdata saknas. Se Cannon & Kirk sid.131.
  11. ^ Innehåller endast en art vars placering är oklar. Se Cannon & Kirk sid. 296.
  12. ^ Corditubera på Indes Fungorum.
  13. ^ Corneromyces på Indes Fungorum.
  14. ^ Marthanella på Indes Fungorum.
  15. ^ Phaeoradulum på Indes Fungorum.