Botulism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Botulism
En 14-åring med botulism. Märk svaghet i ögonmuskulatur och hängande ögonlock i bilden till vänster, samt de stora orörliga pupillerna i den högra bilden. Denna pojke var under hela tiden fullt medvetande.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 A05.1
ICD-9 005.1,040.41,040.42
DiseasesDB 2811
MedlinePlus 000598
eMedicine article/213311 
MeSH engelsk

Botulism (Latin, botulus, korv[1]) är en ovanligt och potentiellt livshotande sjukdom som orsakas av det toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Sjukdomen börjar med bland annat svaghet, synsvårigheter, samt talsvårigheter. Efter detta kan ytterliga svaghet i armar, bröstmuskulatur och ben följa. Det är ovanligt att sjukdomen orsakar medvetandenedsättning eller feber.[2]

Infektion med botulinum-bakterier kan ske genom att antal olika mekanismer. De sporer som orsakar botulism är vanliga i både jord och vatten. De skapar botulinumtoxin när de utsätts för låg syrehalt samt vissa temperaturer. Botulism kan även smitta via mat och då genom att toxininnehållande mat äts. Spädbarnsbotulism orsakas av att bakterier tillväxer i tarmen och frisätter toxin. Vanligen sker detta endast hos barn under sex månaders ålder eftersom man senare utvecklar skyddande försvar mot denna typ av infektion. Botulism i sårskador ser man framförallt hos de som injicerar droger. Vid injektion tar sig sporer in i såret och då utsätts för en syrefattig miljö och börja frisätta toxin. Botulism sprids inte mellan människor. Diagnos ställs vid fynd av toxin eller bakterier.[2]

Förbyggande åtgärder innefattar framförallt ordentlig tillagning av mat. Toxinet förstörs då mat upphettas över 85 °C i över 5 minuter. Det rekommenderas inte heller att man ger honung till barn under ett års ålder på grund av risken för botulism. Behandling av botulism sker med hjälp av antitoxin. Hos de som inte kan andas på egen hand behövs respiratorvård, ibland upp till 6 månader. Antibiotika har effekt vid botulism i sårskador. Dödligheten av botulism är mellan 5 till 10%. Botulism drabbar utöver människan även ett antal andra djur.[2]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Förr var det vanligt att botulism orsakades av dåligt upphettade hemgjorda konserver, men den smittvägen har nästan försvunnit. Smittvägen är numera ofta mat som har förvarats för varmt. Giftet är värmekänsligt och förstörs av tillagning, varför förgiftningsfall ofta orsakas av känslig mat som är avsedd att ätas kall. Under perioden 1969-2013 har minst 12 fall registrerats i Sverige. Smittkällan var i fyra fall kryddsill, i tre fall gravad fisk, i fyra fall rökt lax och vid ett tillfälle varmrökt sik.[3]

Sjukdomen är numera sällsynt i Sverige. Konserveringsmedel såsom natriumnitrit (E 250) tillsätts bl.a. till köttprodukter för att förhindra tillväxten av Clostridium botulinum, och därmed undvika att maten förgiftas.

Botulinumtoxin är det giftigaste toxin som man känner till, några nanogram är dödande för människan. Ett enda snapsglas med rent botulinumtoxin är nog för att döda hela Sveriges befolkning.[4] Förgiftningen blockerar nervimpulser och ger förlamning i bland annat andningsmuskulaturen. Motgift finns, men behandling med respirator kan vara nödvändigt. Sjukdomsfall som kommer under behandling i tid har en god prognos.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lewis, Charlton T.; Short, Charles. ”A Latin Dictionary”. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0059%3Aalphabetic+letter%3DB%3Aentry+group%3D17%3Aentry%3Dbotulus. Läst 2014-06-09. 
  2. ^ [a b c] ”Botulism Fact sheet N°270”. World Health Organization. August 2013. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs270/en/. Läst 24 February 2014. 
  3. ^ Något ljusare för förgiftad kvinna
  4. ^ Botulism — Folkhälsomyndigheten