Natriumnitrit

Från Wikipedia
Natriumnitrit
Natriumnitrit
Systematiskt namnNatriumnitrit
Kemisk formelNaNO2
Molmassa68,9953 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer7632-00-0
SMILES[Na+].O=N[O-]
Egenskaper
Densitet2,168 g/cm³
Löslighet (vatten)820 g/l (20 °C)
Smältpunkt271 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

3
3
1
OX
LD5085 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Natriumnitrit är en oorganisk förening med den kemiska formeln NaNO2. Den utgörs av ett vitt till gulaktigt kristallint pulver, som är mycket lösligt i vatten och hygroskopiskt.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.

2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O

Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.

Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]

Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 februari 2012.

Noter[redigera | redigera wikitext]