Natriumnitrit
| Natriumnitrit | |
  | |
| Systematiskt namn | Natriumnitrit |
|---|---|
| Kemisk formel | NaNO2 |
| Molmassa | 68,9953 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 7632-00-0 |
| SMILES | [Na+].O=N[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,168 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 820 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 271 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
3
3
1
OX
|
| LD50 | 85 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Natriumnitrit är en oorganisk förening med den kemiska formeln NaNO2. Den utgörs av ett vitt till gulaktigt kristallint pulver, som är mycket lösligt i vatten och hygroskopiskt.
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.
2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O
Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.
Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]
Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 februari 2012.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. Arkiverad från originalet den 14 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170114200411/http://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119004203/http://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222083154/http://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017.
- ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017.
- ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.