Natriumnitrit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natriumnitrit
Natriumnitrit
Systematiskt namn Natriumnitrit
Kemisk formel NaNO2
Molmassa 68,9953 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 7632-00-0
SMILES [Na+].O=N[O-]
Egenskaper
Densitet 2,168 g/cm³
Löslighet (vatten) 820 g/l (20 °C)
Smältpunkt 271 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
1
OX
LD50 85 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits


Framställning[redigera | redigera wikitext]

Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.

2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O

Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.

Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]

Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) och kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017. 
  2. ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. http://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017. 
  3. ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. http://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017. 
  4. ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017. 
  5. ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017. 
  6. ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.