Brännebrona
| Brännebrona | |
| småort | |
 Brännebrona Gästis
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Götene kommun |
| Koordinater | 58°34′30″N 13°36′20″Ö / 58.57500°N 13.60556°Ö |
| Area | 31 hektar |
| Folkmängd | 89 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,87 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S5341 |
  | |
Brännebrona är en småort i Götene kommun belägen utefter E20 cirka 7 km nordost om Götene.
Brännebrona har uppkommit kring gården Brännebrona, där Ernst Skarp öppnade en grustäkt på 1930-talet. Vid andra världskrigets slut grundade han där också Brännebrona Cementgjuteri, som fortfarande är i drift, om än inte så omfattande. Det har bland annat levererat betongväggar till Götatunneln i Göteborg. Skarp uppförde också bostäder, ett kafé, en anläggning till Civilförsvaret samt ett mindre flygfält, Brännebona Airport (ESGN).
Brännebrona Gästis
Entreprenören Ernst Skarp, influerad av ett besök i USA, uppförde 1961-62 ett motell vid dåvarande Riksväg 6, som ritades av byggnadsingenjören Curt Wänerlind (1917-2000). År 1972 tillkom en matsalsdel i amerikansk så kallad Googiearkitektur, som ritades av arkitekten Åke Petersen. Ingången till motellet är ett mycket stort betongrör med anknytning till Skarps närliggande betongindustri, och i formen anknytande till en amerikansk prärievagn. De två fasaderna, som är synliga från vägen är klädda med betongelement, för att tydligt annonsera husets närvaro.
Fasadfärgen var ursprungligen brun, och huset har senare målats vitt och är numera skärt. På taket till hotelldelen satt ursprungligen en neonskylt med bilden av en eld på en bro.
Under 1990-talet konkurrerades verksamheten ut av bland annat en nybyggd Dinners-vägrestaurant i Götene, men återupplivades i november 2006, efter det att ett motorvägsbygge påverkat trafikantströmmarna till Brännebronas fördel.[2]
I juli 2014 blev Brännebrona Gästis tillfälligt asylboende åt Migrationsverket för omkring 200 personer.[3]
Se även
Källor
Noter
- ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013.
- ^ Jan Jörnmárk: Övergivna platser, Historiska media, Lund 2007, ISBN 978-91-85507-14-6
- ^ Hällekiskuriren den 19 november 2014
Externa länkar
| ||||||||||||||||
