Bränslepellets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bränslepellets av trä

Bränslepellets är ett biobränsle i pelleterad form som tillverkas ur olika biprodukter från skogs- och träförädlingsindustrin. Tillverkning av pellets sker genom att såg- eller kutterspån torkas, därefter mals det i en kvarn för att få en finare fraktion. Det malda materialet pressas sedan under extremt högt tryck (25 ton per kvadratcentimeter är inte ovanligt) och i höga temperaturer och formas till pellets. Den färdiga produkten kyls sedan ner för att lagras hos tillverkaren innan den slutligen levereras till kund.

Enligt en vanlig uppfattning så är det ligninet i träet som gör att sågspånen håller ihop efter sammanpressningen. Därför behöver man inte tillsätta något främmande ämne i processen.

Pelletsarna har en låg fukthalt och ett högt energiinnehåll jämfört med oförädlade biobränslen. Detta gör dem mer lönsamma att transportera och enklare att använda som bränsle i till exempel en pelletsbrännare eller en kamin.

Själva förbränningen av träpellets tillför ingen extra koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som släpps ut vid förbränning är samma som togs upp av trädet under dess uppväxt och ingår därför i kolets naturliga kretslopp - å andra sidan är för träd det mest naturliga att multna och låta kolet gå vidare till nästa generation växter (via mellansteget marken). För att få en verklig bild av hur mycket koldioxid och andra klimatstörande gaser som släpps ut på grund av användning av bränslepellets måste en livscykelanalys göras eftersom transport och tillverkning av pelletsarna kan orsaka utsläpp från fossila bränslen.

Basfakta[redigera | redigera wikitext]

Parameter Värde
Densitet 600–700 kg/m³ [1]
Effektivt värmevärde 17,28 MJ/kg [1]
Fukthalt 9% [1]
Storlek cylinder diameter 6–12 mm, längd cirka 2 cm [1]
Pris 2,599 SEK/kg 2013-11-03 [2]

(en bränslepellets innehåller cirka 11 kJ)[1]

Giftfara[redigera | redigera wikitext]

För träpellets som förvaras öppet så föreligger förgiftningsrisk för människor då träpellets innehåller olja som utvecklar farliga gaser, bland annat kolmonoxid. Vid inandning tränger gasen in i de röda blodcellerna och slår ut syret. Vid tillräckligt höga halter inträder medvetslöshet. Detta gäller i synnerhet förvaringsutrymmen utan bra ventilation.[3]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Pelletsutnyttjning (ton)[4]
Land 2006
Sverige 1 400 000
Italien 550 000
Tyskland 450 000
Österrike 400 000
Danmark* 400 000
Finland* 50 000
* Hushållbruk 2005[5]
Pellets i Sverige (GWh)[6]
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Villor 187 278 389 384 720 1 128 1 426 2 126 2 832
Andra 2 183 2 296 2 638 2 909 3 630 3 203 3 992 3 900 4 238
Import 269 334 434 659 596 652 1 247 1 394 893
Totalt 2 370 2 574 3 027 3 293 4 350 4 331 5 418 6 026 7 070

Sverige är ledande i utnyttjandet av bränslepellets i Europa. I de flesta andra länder används det mest för uppvärmning av villor. I Sverige är användningen för fjärrvärme och liknande större.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Fakta: Pellets, Storlek:, Struktur:, Fukthalt:, Vikt:, Volym:, Värmevärde:, Råvara,”. tradbransle.se. http://www.tradbransle.se/fakta_pellets.asp. Läst 2013-12-01. 
  2. ^ ”pelletspris.com - Sveriges flesta och bästa pelletspriser”. pelletspris.com. http://www.pelletspris.com/pellets_af.php. Läst 2013-12-01. 
  3. ^ ”Träpellets kan bli dödsfara”. 2013-07-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/fel-forvarad-trapellets-en-dodsfara. Läst 8 juli 2013. 
  4. ^ Bioenergie: Großes Potenzial für Pellets-Märkte in Europa und weltweit 9.7.2007 Solarserver.de
  5. ^ Pellets for small-scale domestic heating systems 5/2007, European Biomass Association Aebiom (Resmac project)
  6. ^ Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf