Bröms Gyllenmärs

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bröms Gyllenmärs, troligen död 1679 på Borrarp i Dalstorps socken.

Bröms Gyllenmärs var son till Olof Andersson Gyllenmärs till Borrarp. Han deltog i trettioåriga kriget som fänrik vid Västgöta ryttare åtminstone 1630–1633 men var 1635 inte längre i krigstjänst. Han ägde gårdarna Borrarp, Karsbo och Ekered i Dalstorps socken och Lagmanshaga i Ljungsarps socken. Bröms Gyllenmärs deltog vid riksdagarna 1632, 1640, 1642, 1644, 1657 och 1660 samt vid provinsmötet i Skara 1657. I övrigt är ganska lite känt om honom.[1]

Han är främst känd genom sin visbok, som med sina 105 bevarade visor är den mest omfångsrika av 1500- och 1600-talets adelsvisböcker. Av registret framgår att den ursprungligen innehöll 109 visor. Visboken hamnade efter Gyllenmärs död i bröderna Petter och Nils Salans ägo och omtalas redan 1705 i ett register över samlingar över äldre visböcker. Erik Benzelius den yngre inköpte den efter Nils Salans död till Uppsala universitetsbibliotek. Det var dock först i början av 1800-talet som innehållet uppmärksammades och flera av 1800-talets samlingar av gamla folkvisor hämtade sitt material från denna visbok.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nyare Blekings-Posten 8/7 1884 och Wernamo Tidning 25/7 1884 noterade att Gyllenmärs var förridare vid bröllopet 1640 mellan Matts Eriksson Ulf och Maria Geete.