Brahminuggla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brahminuggla
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Spotted Owlet (Athene brama) at Bharatpur I IMG 5275.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteAthene
ArtBrahminuggla
A. brama
Vetenskapligt namn
§ Athene brama
Auktor(Temminck, 1821)
Utbredning
AthenebramaMap.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brahminuggla[2] (Athene brama) är en liten asiatisk uggla[3] som är vanligt förekommande i öppna miljöer och har anpassat sig till att till och med leva i städer.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brahminugglan är en liten och satt fågel, knappt 21 centimeter lång. Ovansidan är gråbrun och kraftigt vitfläckig, medan undersidan är brunstreckat vit. I det bleka ansiktet syns gul iris, vitt halsband och vita ögonbrynsstreck. Nominatformen är mörkare än bleka former som indica som förekommer i torrare regioner. Flykten är båglik.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Brahminugglans läte är ett hård, högljutt kacklande och spinnande tjirurr-tjirurr-tjirur och på slutet ett tjiruack-tjirauck. Den låter mest under tidig gryning eller precis efter solnedgången.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brahminuggla delas vanligen in i fem underarter med följande utbredning:[6]

  • Athene brama indica – förekommer från Iran till norra och centrala Indien, Bhutan och Bangladesh
  • Athene brama ultra – förekommer i Assam i nordöstra Indien
  • Athene brama brama – förekommer i södra Indien
  • Athene brama pulchra – förekommer i centrala och södra Myanmar samt södra Kina
  • Athene brama mayri – förekommer i norra och östra Myanmar, Thailand, södra Laos, Kambodja och södra Vietnam

Clements et al 2017 inkluderar ultra i indica och mayri i pulchra samt urskiljer populationen i södra Iran och södra Pakistan som underarten albida.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brahminugglan är mestadels nattlevande, men kan vara aktiv även dagtid. När den störs under dagsvilan knycker den på huvudet och stirrar på fridstöraren.[7]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever av insekter och små ryggradsdjur. I Pakistan i gränslandet mellan jordbruksbygd och sandig ödemark har den noterats ta mest insekter,[8] medan den i arida Jodhpur i indiska Rajastan hellre tar gnagare, framför allt möss.[9] Fladdermöss, paddor och små ormar som Ramphotyphlops braminus har också noterats,[10][11] liksom skorpioner och mollusker.[12]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mellan november och april.[4] Den häckar i håligheter, ofta i konkurrens med majnor, blåkråkor och parakiter, men även i jordbankar.[13] Vanligtvis lägger den tre till fyra runda vita ägg. Ungarna matas i början med insekter som kackerlackor och senare små ryggradsdjur som möss. Oftast bir endast en eller två av ungarna flygga och lämnar boet inom en månad.[10] Bon nära bebyggelse kan visa större häckningsframgång på grund av större tillgång på föda.[14]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Spotted owlet, läst 2018-10-03 som anger följande källor:
  • Kumar, TS; Rao, JVR (1984). ”Diurnal changes in the body temperature of nestling Spotted Owlet, Athene brama brama (T)”. Geobios, Jodhpur 11 (5): sid. 216–218. 
  • Lamba, BS; Tyagi, AK (1976). ”Incubation period in Northern Spotted Owlet, Athene brama indica (Franklin)”. Newsl. Zool. Surv. India 2 (4): sid. 128–129. 
  • Suresh, Kumar T. (1980). The life-history of the Spotted Owlet (Athene brama brama Temminck) in Andhra Pradesh.. Raptor Research Centre, Hyderabad. Pub. No. 4. 
  • Mahmood-ul-Hassan, Muhammad; Beg, Mirza Azhar; Mushtaq-ul-Hassan, Muhammad; Rana, Shahnaz Ahmed (2007). ”Nesting and Breeding Habits of the Spotted Owlet (Athene brama) in Punjab, Pakistan”. Journal of Raptor Research 41 (1): sid. 50–52. doi:10.3356/0892-1016(2007)41[50:NABHOT]2.0.CO;2. 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Athene brama Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide.. "2". Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 246–247. 
  5. ^ Brahmachary, R. L.; Basu, T. K.; Sengupta, A. J. (1972). ”On the daily screeching time of a colony of spotted owls Athene brama (Temminck)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 69 (3): sid. 649–651. https://biodiversitylibrary.org/page/48289640. 
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. (12th). Oxford University Press. ISBN 0-19-561634-0. 
  8. ^ Shah, Z.A.; M.A. Beg (2001). ”Food of the Spotted Little Owl (Athene brama) at a place where a cropland and a sandy wasteland met”. Pakistan J. Zool. 33: sid. 53–56. 
  9. ^ Jain AP; R Advani (1983). ”Winter food of spotted owlet, Athene brama indica”. Journal of the Bombay Natural History Society 80 (2): sid. 415–416. https://biodiversitylibrary.org/page/48744025. 
  10. ^ [a b] Anika Jadhav, Parasharya, B. M. (2003). ”Some observations on the nesting behaviour and food of the spotted owlet Athene brama” (PDF). Zoos' Print Journal 18 (8): sid. 1163–1165. doi:10.11609/jott.zpj.18.8.1163-5. Arkiverad från originalet den 2011-08-17. https://www.webcitation.org/610bK5pG2?url=http://www.zoosprint.org/ZooPrintJournal/2003/August/1163-1165.pdf. Läst 11 oktober 2018. 
  11. ^ Santhanakrishnan R; Ali AHMS; Anbarasan U (2011). ”Food habits and prey spectrum of Spotted Owlet (Athene brama) in Madurai District, Tamil Nadu, southern India”. Chinese Birds 2 (4): sid. 193–199. doi:10.5122/cbirds.2011.0027. 
  12. ^ Pande, S.; A. Pawashe; D.B. Bastawade; P.P. Kulkarni (2004). ”Scorpions and molluscs: some new dietary records for Spotted Owlet Athene brama in India”. Newsletter for Ornithologists 1 (5): sid. 68–70. 
  13. ^ Satish Pande; Amit Pawashe; M.N. Mahajan; Anil Mahabal (2006). ”Changing nest site preference for holes in earth cuttings in Spotted Owlet Athene brama” (PDF). Indian Birds 2 (1): sid. 7–8. Arkiverad från originalet den 2011-07-20. https://web.archive.org/web/20110720174314/http://www.indianbirds.in/pdfs/Changing%20nest%20site%20preference.pdf. 
  14. ^ Pande, Satish; Amit Pawashe; Murlidhar N. Mahajan; Charu Joglekar; Anil Mahabal (2007). ”Effect of Food and Habitat on Breeding Success in Spotted Owlets (Athene brama) Nesting in Villages and Rural Landscapes in India”. Journal of Raptor Research 41 (1): sid. 26–34. doi:10.3356/0892-1016(2007)41[26:EOFAHO]2.0.CO;2. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]