Broströmskoncernen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Broströmskoncernen
Hovrätten i Göteborg.jpg
Koncernens tidigare huvudkontor Broströmiahuset vid Packhusplatsen/Norra Hamngatan 2.
Typ Rederi
Huvudkontor Göteborg, Sverige
Grundare Axel Broström

Broströmskoncernen var ett rederi baserat i Göteborg, grundat 1865 av Axel Broström. Broström var i början av 1960-talet den största arbetsgivaren i Göteborg med 18 000 anställda.[1]

I koncernen ingick bland annat rederierna eller linjeagenturerna Svenska Amerika Linien, Svenska Orientlinjen, Ångfartygsaktiebolaget Tirfing, Svenska Amerika Mexiko Linien, Göteborgs Bogserings & Bärgnings AB, Ångbåtsaktiebolaget Ferm, Hallands Ångbåtsaktiebolag, AB Bunkerolja, Rederi AB Albatross, Svenska Lloyd, Rederi AB Moratank och Svenska Ostasiatiska Kompaniet samt skeppsvarvet Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Axel Broström & son AB.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Broströmskoncernens historia går tillbaka till 1865 då Axel Broström från Kristinehamn köpte galeasen Mathilda på 18 läster och 90 dödviktston. Den 25 juli 1890 bildade han Ångfartygsaktiebolaget Tirfing, vilket senare blev moderbolag i Broströmskoncernen.[2] Dan Broström blev delägare i Axel Broström & Son 1898 och var helägare från 1905 till sin död. Under hans tid utvecklades verksamheten mycket kraftigt, bland annat genom inrättandet av Svenska Amerika Linien 1915. Förutom rederier ägde Broströms även varvsindustrierna Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Götaverken samt verkstadsföretagen Esab och Gunnebo. Broströms passagerarfartyg Kungsholm och Gripsholm trafikerade Göteborg – New York.

Dan-Axel Broström var verkställande direktör Broströmskoncernens moderbolag Ångfartygs AB Tirfing 1949–1969, då Kristian von Sydow tog över. Broström var styrelseordförande i detta företag – liksom i tjugofem andra – tills ohälsa tvingade honom, att lämna alla uppdragen.[3] Under Broströms ledning utvecklades koncernen kraftigt, och flottan bestod 1965 av 81 stora fartyg, vilket var mer än 1/3 av Sveriges hela handelsflotta.[4] Broströms köpte den 13 december 1972 Svenska Lloyd.[5]

Under sjöfarts- och varvskrisen på 1970-talet och 1980-talet minskade Broströms betydelse som rederikoncern. Moderbolag i koncernen blev 1976 Broströms Rederi AB, tidigare Ångfartygs AB Tirfing. Samma år bestod rederiflottan av 48 fartyg om cirka 1,9 miljoner ton dödvikt samt 31 inhyrda fartyg.

Ångfartygs AB Tirfing förvärvades 1992 av Shipinvest AB, som uppstått efter konkursen inom Johanssonkoncernen från Skärhamn. I syfte att ta vara på varumärket Broström ändrades firmanamnet Shipinvest AB till Broström AB, som idag är moderbolag i Broströmkoncernen. Koncernen driver verksamhet med närmare ett hundratal tankfartyg.

Danska A.P. Møller-Mærsk köpte upp Broström 2008.[6]

I augusti 2012 meddelade Maersks vd att anrika Broström läggs ner i Göteborg. Verksamheten flyttas till Köpenhamn. 41 tjänstemän varslas.[7]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

  • 1865, 1 fartyg - 4 besättning - 90 dödviktstonnage
  • 1880, 3 fartyg - 28 besättning - 715 dödviktstonnage
  • 1890, 10 fartyg - 124 besättning - 4 075 dödviktstonnage
  • 1900, 21 fartyg - 347 besättning - 32 000 dödviktstonnage
  • 1910, 30 fartyg - 731 besättning - 124 000 dödviktstonnage
  • 1920, 41 fartyg - 1 506 besättning - 216 000 dödviktstonnage
  • 1930, 63 fartyg - 2 652 besättning - 359 000 dödviktstonnage

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Broström var stadens största arbetsgivare, Göteborgs-Posten
  2. ^ http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/brostrom3.htm
  3. ^ Svenska Dagbladet, 1999-12-31, s. 42
  4. ^ Tre generationer på sju hav - Broströms 1865-1965, red. Algot Mattsson & Charlie Cederholm & Artur Attman, Oscar Isaksons Tryckeri, Göteborg 1965, s. 143
  5. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 34.
  6. ^ Dagens Nyheter
  7. ^ Håkan Andersson och Linus Hugo (23 augusti 2012). ”Broström lägger ner i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.1043169-brostrom-lagger-ner-i-goteborg. Läst 25 augusti 2012. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges flotta : Sjöintressen - Sjövärn - Sjöpolitik, Nr 4 1977 s. 6
  • Broströmskoncernens sjöfartsföretag och deras fartyg, Broströmskoncernen, Göteborg 1946

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mattsson, Algot (1998). Dans kring guldkalven. Göteborg: Tre böcker. Libris 7593016. ISBN 91-7029-357-0 
  • Mattsson, Algot (1980). Huset Broström : bilder ur ett världsföretag. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7437434. ISBN 91-582-0250-1 
  • Mattsson, Algot (1984). Huset Broström : en dynastis uppgång och fall. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748937. ISBN 91-85414-21-2 
  • Perne, Martin (1979). Vänerskepparen som blev storredare. Laholm: Settern. Libris 7747580. ISBN 91-85274-98-4 
  • Söderskog, William (1964). Från Vänern till oceanerna : en bok om Axel och Dan Broström. Göteborg: Zinderman. Libris 1240706 
  • Tre generationer på sju hav : Broströmskoncernen 1865-1965. Göteborg: [O. Isacsons tr.-AB]. 1965. Libris 8206830 

Extern länk[redigera | redigera wikitext]

Databehandling av lagerredovisning i Broströmkoncernen - 1964. (Pedagogisk film som visar hela hanteringen av lagerredovisningen.)