Svenska Lloyd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska Lloyd, ursprungligen Ångfartygs AB Svenska Lloyd, var ett rederi i Göteborg, som grundades den 10 maj 1869. Svenska Lloyd upphörde 1977 och verksamheten fördes över till Broströmskoncernen som blivit majoritetsägare 1972.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det var ingenjör F. Hansson vid Keillers varv (senare Götaverken), ingenjör Norin och sjökapten J.F. Olsson som hade utarbetat en revolutionerande fartygskonstruktion, innebärande bland annat att maskinrummet placerades i båtens akter samt att båten utrustades med en dittills oprövad ångmaskin av "compound"-typ med överlägsen driftsekonomi. Ingenjör Hansson och kapten Olsson lyckades intressera konsul Adolph Meyer, skeppsfournerare Axel Liljequist och sjökapten Axel W Appelberg för båtprojektet. Tillsammans gav de ut en inbjudan att bilda ett rederi med namnet Ångfartygs Aktiebolaget Svenska Lloyd med ett aktiekapital på 70 000 riksdaler riksmynt, vilket motsvarade kostnaden för det planerade båtbygget. Pengarna strömmade till, och den 12 september 1868 beställdes fartyget vid Keillers varv av ett interimsbolag med namnet Bolaget för Ångbåtsfart å Östersjön och Nordsjön.

Den 23 januari 1869 hölls en konstituerande stämma, då konsul Meyer valdes till ordförande samt fick i uppdrag att låta Kungl. Maj:t fastställa bolagsordningen för Ångfartygs Aktiebolaget Svenska Lloyd, vilket skedde den 10 maj 1869.

Svenska Lloyds första ångare - en flushdäckad båt med tre gaffelriggade master och en bredfock på fockmasten - döptes till SS Sverige, sjösattes den 25 februari 1869 och levererades Annandag Påsk samma år. Hon kunde lasta 450 ton, och med en Woolf-ångmotor på 45 hästkrafter gjorde hon 7 knop och förbrukade då 8 kubikfot kol i timmen. Hon var 140 meter lång, hade ett deplacement på 533 ton och en kubik på 26 000 kubikfot och ansågs vara ett stort fartyg.[2] Redan vid Annandag Jul förliste dock Sverige utanför Norges kust. Nio månaders insegling gav ändå kapitalet tillbaka samt en utdelning på 40%, och en ny ångare beställdes hos Lindholmes varv med namnet Sverige. Vid ett sammanträde den 10 februari 1870 upplöstes bolaget Ångfartygs Aktiebolaget Svenska Lloyd, men redan den 26 februari bildades det nya Förnyade Ångfartygs Aktiebolaget Svenska Lloyd där aktiekapitalet bestämdes till 100 000 riksdaler.

I slutet av 1872 ägde Svenska Lloyd fyra ångare: Sverige, Norge, Danmark och Skandinavien. Aktiekapitalet hade ökats från 70 000 riksdaler till 575 000 riksdaler.

Den första reguljära linjen som Svenska Lloyd upprättade var Kristiania - Newcastle, vilken öppnades 1873.

År 1916 ändrades namnet till Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, som då disponerade 42 stycken ångare med totalvikten 84 000 ton. Huvudkontoret installerades 1917 på adressen Skeppsbron 5-6 i Göteborg, och i juni 1958 öppnades ett servicekontor i Palace Hotel. Detta rederiaktiebolag såldes vidare till ett dansk rederi, Madsen. Det sista huset på skeppsbron 5-6 vad ritat av Ernst kruger som var son till August Kruger.

År 1966 inledde det av Svenska Lloyd och Svenska Amerikalinjen samägda bolaget Hoverlloyd Ltd svävartrafik mellan Ramsgate i England och Calais i Frankrike. 1976 övertogs verksamheten i dess helhet av Broströmskoncernen.[3]

Flottan[redigera | redigera wikitext]

1959[redigera | redigera wikitext]

Passagerarfartyg/byggnadsår/bruttoton
  • SUECIA/1929/4652
  • BRITANNIA/1929/4652
Lastfartyg/byggnadsår/bruttoton
  • BOTHNIA/1930/890
  • GDYNIA/1934/2665
  • TUNISIA/1938/2460
  • CAMELIA/1941/2920
  • DAHLIA/1941/2940
  • VIRGINIA/1942/2920
  • INDUSTRIA/1943/2920
  • VICIA/1943/2940
  • SCANDINAVIA/1944/6330
  • SCANIA/1945/2975
  • ALGERIA/1946/3020
  • ADRIA/1947/2945
  • CAMPANIA/1947/2945
  • MURCIA/1948/3550
  • SICILIA/1950/3410
  • VENEZIA/1950/3410
  • FRAGARIA/1952/540
  • STELLARIA/1952/540
  • TITANIA/1953/18260
  • GANDIA/1954/3250
  • VALENCIA/1954/3250
  • ALMERIA/1955/3220
  • CELIA/1955/920
  • CORDELIA/1955/895
  • HERMIA/1955/895
  • PORTIA/1955/895
  • SILVIA/1955/895
  • IBERIA/1956/3470
  • MASSILIA/1956/3480
  • BEGONIA/1958/6175
  • OCTAVIA/1958/1055
  • OFELIA/1958/1055
  • VALERIA/1958/1055
  • VINIA/1959/895
  • OLIVIA/1959/18260

[4]

Flaggor och skorstensmärken[redigera | redigera wikitext]

Svenska Lloyds första bolagsflagga bestod av en rektangulär, gul duk med ett diagonalställt, blått kors. Likheten med den ryska örlogsflaggan, ett likadant blått kors på vit botten, ledde dock till irritation. Man ansåg att den kunde förväxlas med ryska flottans färger. Efter påstötning från officiellt håll ändrade Svenska Lloyd sin flagga till en vit duk med blått S:t Georgs-kors.

Under Svenska Lloyds första år hade bolagets fartyg inget skorstenmärke, då detta ännu inte var allmänt i Sverige. Det första märke man införde, var ett blått "L" på gul botten, vilket bibehölls tills Thulebolaget 1916 gick upp i Svenska Lloyd. Man övertog då dess skorstensmärke med den gula stjärnan i en blå cirkel. Lastfartygen hade under en period svart skorsten med märket placerat i ett vitt band. Men när motorfartygen med sina rymligare passagerarutrymmen tillkom, fick dessa den vita skorstenen, vilken varit reserverad för passagerarfartygen på England. År 1938 gick man gått över till vit skorsten för samtliga fartyg.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://kommandobryggan.se/Bryggan/lloyd.htm
  2. ^ Lloydaren 1959, Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, Göteborg 1959, s. 11
  3. ^ Hoverlloyd” (på en). Wikipedia. 2017-03-27. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hoverlloyd&oldid=772546693. Läst 24 januari 2018. 
  4. ^ Lloydaren 1959, Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, Göteborg 1959, s. 33
  5. ^ Lloydaren 1959, Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, Göteborg 1959, s. 12

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd 1869-1919, en minnesskrift, red. Olof Traung, Göteborg 1920
  • Svenska Lloyd genom etthundra år, Ture Rinman, Zindermans förlag, Uddevalla 1969
  • Lloydaren 1959, Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, Göteborg 1959