Brugd
| Brugd Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
| Överordning | Hajar Selachii |
| Ordning | Håbrandsartade hajar Lamniformes |
| Familj | Cetorhinidae Gill, 1862 |
| Släkte | Cetorhinus Blainville, 1816 |
| Art | Brugd C. maximus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cetorhinus maximus | |
| Auktor | (Gunnerus, 1765) |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Brugd (Cetorhinus maximus) är en hajart som räknas som den näst största fiskarten efter valhajen. Det placeras som ensam art i familjen Cetorhinidae.
Utseende
Brugden är brungrå till mörkgrå och har fem väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 meter.[2][a]
Vikten hos ett 9 meter långt exemplar är runt 3-4 ton.[3] Man tror att ungarna är ca 1,6 meter långa när de föds.[4] Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.
Utbredning
Brugden förekommer längs kusterna av Atlantens och Stilla havets tempererade delar samt i Barents hav. Arten påträffas årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten. Brugden går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 11 januari 1960 vid Sadelöga nära Utö i Stockholms skärgård[5].
Ekologi
Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet ”Basking shark” (av ”bask”, som betyder ”solbada”). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun.
Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer, som finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i dess stora lever[6].
Fortplantning
Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år[6]. Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.
Brugden och människan
Status och hot
Brugden hotas av överfiskning[7] och den globala populationen kategoriseras som sårbar (VU).[1] Den står med i CITES Appendix II[8] I svenska vatten är den rödlistad som starkt hotad. Den har minskat kraftigt längs västkusten under de senaste 50 åren.[9]
Namn
Trivialnamnet brugd finns belagt i svenskan sedan 1770. Gamla dialektala namn är betthaj (Käringön), breidare (Bohuslän), brugdhaj eller brygde (1855), elefanthaj (brugdyngel), håmär (Fjällbacka), hästhaj (Bohuslän) samt jettehaj.[10]
Anmärkningar
- ^ Curry-Lindahl uppger 15 meter som maximal kroppslängd, men Nationalnyckeln uppger att det största säkert uppmätta exemplaret var 12 meter.
Referenser
Noter
- ^ [a b] Fowler, S.L. VU 2005 Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 27 november 2010.
- ^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes, 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 228.
- ^ Ett exemplar på 8,5 m (28 ft) vägde 2985 kg (6580 lb) och ett på drygt 9 m (30 ft) vägde 3900 kg (8600 lb) enligt Basking shark Cetorhinus maximus i Henry B. Bigelow, William C. Schroeder, Fishes of the Gulf of Maine, 1953, sid. 28.
- ^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009 . ISBN 9789186365202
- ^ Johnels, Alf G.; Hanström, B (1961) (på svenska). Djurens värld,Band 5 Fiskar 1. Förlagshuset Norden
- ^ [a b] Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
- ^ "brugd". Ne.se. Läst 24 oktober 2012.
- ^ CITES Appendices
- ^ Fiskeriverket Arkiverad 15 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Brugd - Basking shark". Arkiverad 23 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. Kent Andersson (Passagen.se), 2006/2007. Läst 24 oktober 2012.
Källor
- Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
- Per Pethon, Ulf Svedberg 1995 Fiskar i färg ISBN 91-1-923132-6
- Engelska Wikipedia: Basking shark