Bruno Liljefors
| Bruno Liljefors | |
 | |
| Född | 14 maj 1860 Uppsala, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1939 (79 år) Stockholm, Sverige |
| Begravningsplats | Uppsala gamla kyrkogård[1][2] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Föräldrar | Anders Liljefors[3] |
| Konstnärskap | |
| Fält | Måleri |
| Motiv | Djur och natur |
| Utbildning | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Signatur | |
 | |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Bruno Andreas Liljefors, född 14 maj 1860 i Uppsala, död 18 december 1939 i Stockholm, var en svensk konstnär. Han är kanske mest känd för sina natur- och djurmotiv, särskilt med dramatiska situationer. Flera av hans verk skildrar fåglar och hans sätt att skildra dessa, med inslag av impressionistiska penseldrag, har med åren blivit stilbildande inom genren för fågelmåleri.
Biografi
Liljefors började 1879 vid Konstakademiens principskola, men trivdes aldrig med att måla antiker och efter tredje året, våren 1882, följde han Zorns exempel och övergav akademien.[4] 1882 reste han till Düsseldorf för att studera djurmåleri. Efter en månad reste han vidare till Oberbayern med stipendiaten Johan Tirén, där Liljefors målade en katt på fågeljakt som senare förvärvades av Pontus Fürstenberg.[5] Kamraterna fortsatte resan mot Rom, Napoli, och Paris med omnejd. Här kom han att ta stor inspiration från konstnärskolonin i Grez-sur-Loing, påverkad av både plein-air-måleriet och tidens mode för japanska träsnitt.[5] Han tillhörde under 1880-talet de så kallade Opponenterna som var kritiska till Konstakademiens utbildning och dess rektor Georg von Rosen.
Liljefors skildrade i motsats till det samtida "idylliska" djurmåleriet, de vilda djurens vardag med deras rörelser, anatomi och anpassning till landskapet. Kända verk är målningar som Rävfamilj (1886) och Havsörnar (1897), samt skulpturen Lek (1930) vid Stockholms Stadion. Han målade även fondmålningarna till det konstgjorda landskapet på Biologiska Museet i Stockholm invigt 1893.[6]
1906 blev Liljefors ledamot av Berlins konstakademi och 1919 filosofie hedersdoktor vid Rostocks universitet.[7]
Undantaget vintern 1888-89, då Liljefors kort övertog Carl Larssons syssla som ledare av konstskolan i Göteborg, förblev han bofast i sin hembygd på Uppsalaslätten, innan han sommaren 1894 sökte sig ut i Stockholms skärgård.[8] Här fann han nya motiv längs havsbandets rika fågelliv, bland skär, stenhällar, vågor och bränningar. Bruno Liljefors ateljé finns i Österbybruk där han levde och verkade mellan 1917 och 1932. Även hans jaktstuga på Bullerön i Stockholms skärgård finns bevarad och är öppen för besökare. På ön kunde Liljefors studera många av skärgårdens fåglar och djur i sin naturliga miljö. Han skapade en sötvattensdamm på ön för att kunna studera sjöfåglarnas naturliga rörelsemönster. Jaktstugan togs senare över av Torsten Kreuger.
Från 1932 bodde Liljefors i en tre-etagevåning i Sportpalatset på Kungsholmen i Stockholm.[9]. 1934 utkom hans memoarer Det vildas rike.
Bruno Liljefors ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[10]
Familj
Bruno Liljefors farfar var bonde och mästerskytt, fadern Anders Liljefors handelsman i Uppsala (han nämns i Gluntarne som "hökar Liljegren")[11] och modern Maria Margareta, född Lindbäck.[12] Gift 1:o 1887 med Anna Olivia, född Olofsson, barn: Andreas (född 1888), tvillingarna Brigitta och Carin (födda 1889, döda 1890), Birgitta (född 1891) och Signe (född 1892). Gift 2:o 1895 med Signe Adolfina Helena, född Olofsson 1871, barn: Blanka Helena (född 1896), Håkan Bruno (född 1898), Signe Barbro (född 1899), Staffan Bruno (född 1900), tvillingarna Yrsa och Lindorm (födda 1909) samt Kraka (född 1911). Han var bror till tonsättaren och dirigenten Ruben Liljefors.
Bruno Liljefors var morfar till konstvetaren Jacques Tersmeden samt farmors far till journalisten Carl Bruno Tersmeden.
Akrobat och gymnast
En mer okänd sida av Bruno Liljefors är hans karriär som varietéartist och elitgymnast. Han var mycket atletisk och vältränad med barr som specialitet. Med sina bröder Carl och Pontus bildade han akrobatgruppen Bröderna Manzondi. Samtida bedömare, bland andra kraftatleten Calle Sven, vittnade om att deras uppträdande höll mycket hög klass. Bland annat uppträdde de på Kungliga Operan och Sveasalen. Liljefors menade själv att han hade mycket nytta av sin fina fysik när han var ute i naturen och målade. Inte minst när han lyckades klättra upp i en tjugo meter hög tall för att studera ett fiskgjusebo på nära håll.[13]
Galleri
-
Vinterlandskap med räv -
Rävar (1885) -
Vinterhare (1908) -
Bakgrundsmålning i Biologiska museet, Stockholm
Referenser
- ^ Liljefors, Bruno Andreas, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Bruno Liljefors 1860–1939. Konstnär, Kulturpersoner Uppsala kyrkogårdar, läs online och läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Bruno Andreas, f. 1860 i Uppsala Uppsala län, läs onlineläs online, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet II. Från Karl XV till Sekelslutet (2. uppl.). Stockholm: Albert Bonniers Förlag Sida 390
- ^ [a b] Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet II. Från Karl XV till Sekelslutet (2. uppl.). Stockholm: Albert Bonniers Förlag Sida 391
- ^ ”Om Biologiska Museet”. Biologiska museet, Stockholm. http://www.biologiskamuseet.com/page.asp?Sida=Om&Nr=1.
- ^ Liljefors, Bruno i Vem är det 1925
- ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet II. Från Karl XV till Sekelslutet (2. uppl.). Stockholm: Albert Bonniers Förlag Sida 393-4
- ^ http://www.brfsportpalatset.com/historia.htm
- ^ Liljefors, Bruno Andreas på svenskagravar.se
- ^ "Glunt XIV" från Glunt-Akademin i Uppsala
- ^ Liljefors, Bruno i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ^ Backman, Olle (2007). Cirkusatleter och kraftekvilibrister: svenska kraftkarlar i ord och bild (1. uppl.). Borås: Recito. Libris 10491185. ISBN 978-91-85879-02-1[sidnummer behövs]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bruno Liljefors.
- Vad hade de på paletten?: Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1949-1912). Riksantikvarieämbetet, Nationalmuseum, Nordiska museet, Pris Eugens Waldemarsudde, Strindbergsmuseet. Forskningsprojekt finansierat av Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelseer. Stockholms oktober 2008. Undersökning av målerimaterial som använts Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1849-1912), Genomfört 2007-2008 av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Nationalmuseum, Nordiska Museet, Prins Eugens Waldemarsudde och Strindbergsmuseet.