Bullerön

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bullerön på kartan över Stockholms skärgård
Red pog.svg
Bullerön
Bulleröns läge i Stockholms skärgård.
Jaktstugan vid Rävängen.
Museet

Bullerön (eller Bullerö) är en 0,78 km² stor ö i Nämdö socken och Värmdö kommun, omkring tre distansminuter öster om Nämdö.[1] Den ligger längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård. Bullerön är huvudö i Bulleröarkipelagen och ingår i Bullerö naturreservat. På Bullerön finns bra naturhamnar i Storbåtsviken i norr, Bodkobbshålet vid byn och Rävängsviken på östra sidan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I 1653 års mantalslängd finns en notering om ett första försök till bosättning på Bullerö. År 1688 fick en Erik Matsson tillstånd av godsägaren på Östanvik att bygga ett torp "Erich Matzsson byggia sig ett torp". Huvudnäringarna var fiske och jaktsäl och sjöfågel.[2]

Konstnären Bruno Liljefors köpte ön 1908 och byggde vid Rävängen en jaktstuga där han och hans familj vistades på somrarna. Under början av 1900-talet gjorde Liljefors och hans vänner i "Bullerölaget" skärgården mer allmänt känd. I vänkretsen ingick bland andra Anders Zorn, Albert Engström, Axel Sjöberg och flygbaronen Carl Cederström. Det sägs att de gånger Bruno Liljefors gästade sin stuga med sina vänner, lastade man en skuta med förnödenheter - mycket mat och dryck samt kökspersonal - och begav sig ut till Bullerön. Man festade och hade trevligt i flera dagar tills maten och drycken tog slut. Då avslutade man helt enkelt och begav sig hemåt. En liten vik öster om Rävängen benämns idag Zorns vik eftersom Zorn där brukade förtöja sin segelbåt Mejt.

År 1923 sålde Liljefors Bullerön till affärs- och tidningsmannen Torsten Kreuger, bror till finansmannen Ivar Kreuger. Kreuger lät bygga ut jaktstugan.

Staten köpte Bulleröarkipelagen 1967.

Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Johan Stake bodde många år på ön och tog hand om reservatet men lämnade över stafettpinnen till naturbevakaren Jan Olsén i början på 2000-talet. I dag är Länsstyrelsen i Stockholms län förvaltare av området. Ann-Sofi Andersson är anställd naturbevakare sedan 2017.

Jaktstugan[redigera | redigera wikitext]

Jaktstugan vid Rävängen är i dag ett museum med en utställning om skärgårdens natur och kultur samt reproduktioner av Liljefors konstverk. I taket finns en målning av Ture Tideblad som gjordes under Torsten Kreugers tid och som är en illustration till en känd snapsvisa. Två att öns naturstigar utgår från jaktstugan.

Zarah Leanders strand[redigera | redigera wikitext]

En obekräftad men mycket seglivad historia är hur den lilla sandstranden i Harkranksviken, 150 meter söder om byn, skapades. Den ska ha blivit iordningställd inför artisten Zarah Leanders besök eftersom hon inte tyckte om att bada från klippor. Sanden skulle ha blivit dittransporterad med pråm från Sandhamn på beställning av Torsten Kreuger. Stranden benämns idag Zarahs strand.[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källgård, Anders (2005). Sveriges öar. Kristianstad: Carlsson Bokförlag. sid. 307. ISBN 91-7203-465-3 
  2. ^ Hedenstierna, Bertil (1948). ”Stockholms Skärgård. Kulturgeografiska Undersökningar i Värmdö Gamla Skeppslag”. Geografiska Annaler 30: sid. 1. doi:10.2307/519909. ISSN 1651-3215. http://dx.doi.org/10.2307/519909. Läst 11 oktober 2019. 
  3. ^ boken Se på mig! en biografi över Zarah Leander av Beata Arnborg utgiven 2017
  • Triberg, Annika; Håkansson, Albert (2004). Stockholms Skärgård – En lustfylld resa från Arholma till Öja. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 24–25. ISBN 91-37-12240-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]